Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 sept. 1931 - Karl Fredriksson: »Isolerad avrustning»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396 Karl Fredriksson
bestämd och omutlig påföljd för varje fall av överträdelse från den
ena eller andra nationens sida. I själva verket är det ju den stora
bristen, att det ännu icke existerar någon överstatlig organisation med
auktoritet eller makt att hävda ovillkorlig respekt för en överstatlig
lagstiftning. Att, så som ofta sker, föreställa sig
folkförbundsbestämmelserna eller "folkrätten" vara för enskilda nationer lika
obetingat bindande som det enskilda landets lagstiftning är bindande
för landets enskilda medborgare — slikt grundlägger illusioner och
missuppfattningar som ytterligare försvåra den vanskliga uppgiften
att frambringa en verklig och av erforderliga maktmedel garanterad
överstatlig rättsordning.
När det sålunda är utrönt, att något exakt besked om enskilda
staters rustningsminimum icke står att finna i
folkförbundsbestämmelserna eller i någon eljest obetingat giltig överstatlig norm, nödgas
man alltjämt vid bestämningen av nationernas behov eller icke behov
av militärmakt låta bedömningen och ställningstagandet vara
överlåtet åt staterna var för sig, och därmed — i den mån det gäller
demokratiska stater — låta bedömningen och ställningstagandet ytterst
hänskjutas till medborgarna var för sig.
Nu finns det ju till människors båtnad på de flesta områden en
tradition. Gäller det att ordna försvaret, så kräver högermannen ett
starkt försvar, för det har högern alltid krävt, och socialdemokratin
kräver mindre försvar, för det har socialdemokratin brukat göra
förr om åren. Och de frisinnade hitta någon ståndpunkt mitt
emellan, ty det ha de frisinnade alltid hittat.
Men hur skulle det gå med ställningstagandet i försvarsfrågan,
om partierna och deras medlemmar en vacker dag drabbades av
partiell minnesförlust, så att ingen kunde komma ihåg hur man
gjort förut, och alla måste försöka sig på att från första början
tänka på egen hand?
Det finns i det hela en enda fast punkt, och det är den absoluta
nollpunkten, eller ingen beväpning alls. Att låta en undersökning
av problemet utgå därifrån är också ändamålsenligt ur den
synpunkten, att rörelseriktningen på gradskalan icke kan bli mer än
en och de under denna rörelse uppåt avsplittrade ståndpunkterna
då framstå, icke som "fullständig avrustning", icke som "neutralitets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
