Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 sept. 1931 - Karl Fredriksson: »Isolerad avrustning»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 Karl Fredriksson
principiella ställningstagande till militärproblemet som kan
ifrågakomma hela skalan uppefter. Medgiver man, att våld under vissa
omständigheter kan vara berättigat i egenskap av medel mot värre
ont — då har man gjort sitt val. Hela den följande serien av
överväganden blir en fråga om vilken grad av beväpning som
eventuellt kan vara medel att avlägsna eller nedbringa risken.
Redan ordningspolisen utgör en väpnad makt. Visserligen kan
det även beträffande den råda meningsskiljaktigheter om arten av
dess beväpning, dess numerära styrka, dess metoder att fullgöra sin
uppgift etc. Men det lär knappast finnas någon betydande eller
allvarlig opinion för att ordningspolisen skall avskaffas. Frågan
om vara eller icke vara vidtager i stort sett först när det gäller en
våldsmakt att användas vid eventuell konflikt med annan
statsmakt.
Ögonskenligen gives här en bestämd gräns att stanna vid: våld
vid behov mot fredsstörare inom landet, men icke våld för att möta
ett angrepp utifrån.
Vid närmare granskning visar det sig emellertid, att det inte
finnes någon klar och fast gemensam linje för dem som ansluta
sig till ett krav på "isolerad avrustning". Bibehållandet,
exempelvis i danska förslaget, av en beväpnad vaktkår och sjömakt för
bevakning av gränserna innebär givetvis, att våld och vapen under
vissa förutsättningar skola kunna komma till användning även mot
inkräktare från främmande makt. Varför skulle man eljest över
huvud taget ha någon särskild väpnad organisation för
gränsbevakning till sjöss eller lands?
Men om nu denna väpnade organisation eller någon dess
avdelning verkligen skulle göra bruk av ett gevär eller en kanon mot
inkräktare från främmande makt — vad händer då?
Enligt vedertagna sederegler i det mellanfolkliga umgänget vore
det en regelrätt början till krig.
Nå, säger man, den där vaktkåren och statsmarinen är ju ett
finger åt den lede, och då går det som det går.
Antag emellertid, att inkräktningen i fråga gjorts av en makt,
som varit invecklad i krig med en annan makt och därvid ansett
för sig förmånligt att ge sig in på danskt område. Skulle inte
fullständig dansk passivitet i en sådan situation då i stället av den
andra makten bli uppfattad som illojalitet eller fientlig hållning?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
