Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 sept. 1931 - Paul Olberg: Den andra ryska agrarrevolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408 Paul Ölberg
I ett beslut, som det kommunistiska partiets centralkommitté
fattade den 15 juni 1931, vilket beslut offentliggjordes i sovjetpressen
den 17 juni, ha bestämmelserna för reglering av arbetsförhållandena
i kolschoserna undergått en avsevärd skärpning. Däri fastslås att
samtliga arbeten i kolschoserna utan undantag skola organiseras
enligt ackordsystemet, varvid hänsyn skall tagas icke blott till
kvantiteten utan också till kvaliteten. Ersättning skall för framtiden endast
ges för det faktiskt presterade arbetet. Enligt sovjetryska uppgifter
hade den 20 maj redan över 64 proc. av alla kollektivföretag
övergått till ackordsystemet. Kolschosens arbetare, vilka som nämnts
måste vara organiserade i brigader, äro bundna vid företaget och vid
maskinerna, och få under inga omständigheter lämna dem.
Enligt dessa bestämmelser är kolschosbonden ingen likaberättigad
medlem av en social självförvaltningsorganisation, vilket
kommunisterna utge kollektivföretagen vara, utan en lönearbetare i ordets
verkliga bemärkelse, vilken dessutom inom företaget är så gott som
rättslös. Att förordningen liksom centralkommitténs beslut
sorgfälligt undviker begreppet avlöning för kolschosmedlemmarna och
ersätter det med fördelning av produktionen ändrar ingenting däri.
Faktum är att de privatkapitalistiska lönereglerna äro bestämmande
för kolschoserna, och att ur den moderna socialpolitikens synpunkt
betänkliga arbetsförhållanden råda.
Såsom av reglerna för ersättningen framgår kan kolschosbonden
icke fritt förfoga över resultatet av sitt arbete efter eget gottfinnande
och behov. Enligt en förordning av folkkommissarien för jordbruket
av den 13 april 1930 äro kolschoserna förpliktade att leverera en
bestämd del av skörden till staten, och detta till låga av staten
fastställda priser. Denna del uppgår för områdena med
spannmålsöverskott till en fjärdedel upptill en tredjedel och för de områden, som ha
underskott på spannmål, till en åttondedel av bruttoskörden, medan
resten av skörden anvisas till olika fonder. Betecknande är, att
sovjetregeringen icke håller sig inom den i och för sig stora lagliga
procenten av skörden utan begär att kolschosmedlemmarna skola sälja
överskottet av alla sina produkter till fastställda låga priser till
statsorganen. "leke ett kilogram kolschosspannmål på den öppna
marknaden" är den sovjetryska agrarpolitikens princip. Kolschoserna
kunna icke sägas vara fria sociala gemenskaper respektive
demokratiska kooperativa organisationer och än mindre socialistiska företag.
Snarare äro de slutna statliga tvångs företag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
