Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 sept. 1931 - Gustaf Alegård: Folkräkning och familjestatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422 Gustaf Alegård
samlade och delvis kontrollerade av särskilda s. k. räknare. Här i
Sverge har ju folkräkningen hitintills skett genom avskrivning av
församlingsboken den 31 dec. det år folkräkning ägt rum, vartill på
senare tider kommit kompletterande uppgifter vid mantalsskrivningen
och samtidig bearbetning av deklarationsuppgifterna. Från
kyrkböckerna har man ej kunnat erhålla några familjestatistiska data, ty
hela antalet barn inom varje familj finnes ej alltid angivet: i det
stora antal fall, där något av barnen flyttat från hemmet för att
taga plats å annan ort eller för att gifta sig, strykes det från
familjesidan 1 i församlingsboken och är sedan där utplånat, med andra ord
det är endast de hemmavarande barnen som räknas. För att söka
råda bot härpå har man vid fjolårets folkräkning infört några
frågor vid mantalsskrivningen, varigenom man hoppas att den största
bristen skall bli avhjälpt. Dessa frågor äro de, som stå nederst på
blanketten: "Namn å levande barn, ej upptagna här ovan" etc.
Genom besvarandet av dessa frågor vinnes upplysning om hela antalet
barn2 inom varje familj. Familjer, som upplösts genom ena
makens död eller genom skilsmässa, medräknas icke, varför det sålunda
endast blir fråga om ännu bestående äktenskap. Det är givetvis av
synnerligen stort intresse att erhålla siffror för det genomsnittliga
barnantalet pr familj icke endast för hela riket i gemen utan i
synnerhet för olika yrkesgrupper och åldersklasser, samt med
uppdelning efter äktenskapens längd och efter giftermålsåldern. Vid den
norska folkräkningen 1920 t. ex. var det genomsnittliga antalet barn
pr gift kvinna 4, men i de äktenskap med avslutad fruktsamhet,
där hustrun gift sig i åldern 18—19 år, var barnantalet i medeltal 8,
där hon gift sig i 30—31 års åldern 4,3 barn, i åldern 40—41 år
1,17 barn o. s. v. Man fick vidare fram exempelvis en intressant
tabell visande huru många äktenskap, som voro barnlösa (9,43 %),
huru många som hade 1 barn (15,21 %), 2 barn (14,72 %) etc. samt
tabeller för olika yrkesgruppers barnantal per familj med olika
kombinationer för äktenskapens varaktighet och hustruns
giftermålsålder. Alla dessa siffror ha vi här i Sverge hitintills måst undvara,
men det är tydligt att ju mera brännande nativitets frågan blir, desto
nödvändigare blir det att man har hela situationen fullt klar för sig,
så att man vet vad man talar om.
Att födelsetalet är lägre för städerna än för landsbygden veta vi,
men i vad mån kan detta bero på städernas åldersfördelning, på
relativa antalet äktenskap eller på giftermålsåldern, på
yrkesfördelningen eller på andra faktorers inverkan? Att födelsekontrollen trängt
djupare in i städerna än på landsbygden är klart, men det är
naturligtvis av intresse att veta huru stor andel i skillnaden som man kan
tillskriva ovannämnda orsaker. Enbart en sådan sak som ålders för-
1 Rättare: hushållssidan, ty församlingsboken föres hushålls- och ej
familjevis, vilket ytterligare komplicerar frågan.
2 Frågan gäller såväl nu levande barn som de som redan avlidit, men icke
dödfödda..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
