Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 sept. 1931 - Gustaf Alegård: Folkräkning och familjestatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkräkning och familjestatistik 423
delningen måste spela en viss roll, vilket framgår redan vid en blick
på städernas resp. landsbygdens ålderspyramider, vilken för städernas
del knappast mera gör skäl för benämningen pyramid.
Finge vi nu veta hur t. ex. det genomsnittliga antalet barn pr
familj ställer sig inom olika inkomstklasser eller inom olika yrken
o. s. v., så skulle bilden genast bli klarare. Docent Edin har som
bekant gjort vissa specialundersökningar just rörande dessa frågor
bl. a. för Stockholm och kommit till det i viss mån uppseendeväckande
resultatetx att den gamla regeln att de lägsta inkomstklasserna
föröka sig starkast ej längre har full giltighet. Kunna flera dylika
resultat, bekräftande eller korrigerande nämnda upptäckt, erhållas, så
skulle mycket vara vunnet för nativitets forskningen.
De uppgifter, som erhållas vid en folkräkning, giva visserligen
endast en bild av befolkningen vid en bestämd tidpunkt
("befolkningstillståndet"), medan väl så viktiga och kompletterande uppgifter
erhållas genom den fortlöpande registreringen av befolkningen
("befolkningsrörelsen"). För undersökningar rörande den äktenskapliga
fruktsamheten och dess förändringar måste båda dessa sätt användas, och
de familjestatistiska data man erhåller vid en folkräkning äro icke
tillräckliga för nativitetsundersökningarna. Men de utgöra en
nödvändig grundval för tillgodogörandet av de kompletterande
upplysningar man årligen erhåller genom kyrkobokföringen, och de kunna
i viss mån genom olika kombinationer giva en bild även av
förändringarna av den äktenskapliga fruktsamheten. Större betydelse få
dessa uppgifter när tillfälle gives att jämföra dem med en
föregående folkräknings motsvarande1 siffror, varvid man alltså kan studera
fruktsamhetens förändring under de gångna tio åren. Vi få sålunda
hoppas att en sådan jämförelse skall kunna ske efter nästa
folkräkning (år 1940).
Som ett litet exempel på vilken analyserande betydelse
fruktsamhetsundersökningar kunna ha på bedömandet av nativiteten kan
nämnas det resultat man vid folkräkningen i Skottland år 1911 erhöll
bl. a. rörande den inverkan hustruns giftermålsålder har på
barnantalet. Att hustruns ålder har den avgörande betydelsen medan
mannens spelar en jämförelsevis obetydlig roli2 var ju det primära
resultatet härvidlag och kanske föga överraskande, men sedan man
medelst finare statistiska undersökningsmetoder analyserat materialet
vidare, fick man mera talmässiga uttryck för de olika
giftermålsåldrarnas betydelse för fruktsamheten. Man fann t. ex. att ett
uppskjutande av äktenskapet med tre år skulle för kvinnan betyda i
genomsnitt ett barn mindre, medan det för mannen erfordrades 40 års
uppskov för att samma resultat skulle bli följden.
1 I en del tyska städer har man ungefär samtidigt kommit till liknande
resultat. — (Doc. Edin har icke använt sig av familjestatistiska uppgifter utan
hans undersökning är baserad på äkta fruktsamhetstal med tillhjälp av hans
"identifieringsmetod".)
2 Man tycks dock ha förbisett, att den starka samvariationen mellan
makarnas vigselålder gör, att även mannens giftermålsålder, fastän mera
indirekt, är av stor betydelse för fruktsamheten inom äktenskapet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
