Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 sept. 1931 - Händelser och spörsmål - Den socialistiska internationalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444 Händelser och spörsmål
och diktaturhot oberörda England samt det påtagliga allvaret i den
till sin existens hotade tyska republiken.
Den aktuella situationens allvar gjorde denna punkt på dagordningen
till kongressens höjdpunkt och den solidaritetsförklaring med den tyska
demokratien, som kongressens beslut innebar, har, av många tecken
att döma, uppenbarligen icke förfelat sina verkningar.
Kongressens tredje stora tema gällde världskrisen och arbetslösheten,
en förhandlingspunkt, som hade stora beröringspunkter med den nyss
nämnda, liksom de under denna punkt behandlade spörsmålen lågo i
omedelbart grannskap till avrustningens stora problem. Även i fråga
ont världskrisen och arbetslösheten hade gemensamma överläggningar
ägt rum mellan de båda internationalerna och gemensamma uttalanden
utarbetats. Den försämring av världsläget, som ägt rum sedan dessa
överläggningar fördes i Zürich i januari, föranledde emellertid
kongressens ekonomiska utskott att utarbeta en längre resolution, i vilken
Zürich-besluten bekräftades men de däri framförda synpunkterna
ytterligare utvecklades. Särskilt intresse väckte redan i utskottet punkten
om fyrtiotimmarsveckan. I resolutionen yttrades härom, efter ett
omnämnande av den engelska arbetarregeringens löfte att föreslå
parlamentet en ratifikation av åttatimmars-konventionen, att »det av
internationella fackliga centralen och den socialistiska Internationalen
fordrade införandet av fyrtiotimmarsveckan är i hög grad ägnat att åter
skapa sysselsättning åt en del av de arbetslösa och på så sätt motverka
de faror, som uppstå genom att en del av arbetarklassen varaktigt ute*
slutes från arbete». Diskussionen i denna punkt föranledde emellertid
den svenska delegationen att genom Gustav Möller avge följande
deklaration:
»Till punkten om förkortning av arbetstiden och fyrtiotimmarsveckan
önskar den svenska delegationen avgiva en kort förklaring. Å ena sidan
fordrar resolutionen en definitiv förkortning, vilken vi alla önska och1
som bör vara ett mål, liksiom åttatinrmarsdagen varit det. Å andra
sidan talar den om en omedelbar förkortning, vilken, emedan den
Inträffar under en kris, kan få karaktären av organiserat korttidsarbete,
vilket under vissa förhållanden kan synas önskvärt men som icke kan
framstå som en allmängiltig lösning. Då emellertid punkten är så
formulerad att den tager hänsyn till de enskilda partiemas taktiska frihet,
kommer hela den svenska delegationen att rösta för resolutionen i dess
helhet» —
I resolutionen göres för övrigt en ingående analys av anarkien inom
den kapitalistiska regim,en, vilken måste ersättas med en socialistisk
kollektivhushållning. Det konstateras att folkförbundet hittills
misslyckats i sina strävanden att anpassa näringslivet efter kollektivitetens
behov samt att förbundet icke kan bli ett fulldugligt organ för
uppbyggandet av ett nytt produktionsliv förrän den organiserade
arbetarvärlden erövrat en ledande ställning i dess skötsel. Kongressen,
heter det vidare, »kräver med eftertryck en offentlig demokratisk kon-»
troll över näringslivet, särskilt över monopolitiska sammanslutningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
