Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 sept. 1931 - Händelser och spörsmål - Den socialistiska internationalen - Spaniens Cortes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och sporsmål 445
av olika slag. Förutsättningen för en framgång för detta krav är en
ändring i äganderätten till produktionsmedel och produktionsmetoder.
Som ett viktigt steg i riktning mot detta och likaså som en öfvergång
till den socialistiska planhushållningen betraktar kongressen
nyckelindustriernas socialisering, upprättandet av statliga eller kooperativa*
handelsmonopol, som förvaltas i samhällets intressen, samt
förstatligandet av bank- och kreditväsendet. Den uppmanar de socialistiska partierna
att ställa dessa krav i medelpunkten för kampen mot krisen samt att
genom deras förverkligande på det nationella fältet skapa betingelserna
för genomförandet av en offentlig internationell produktionskontroll
och bereda mark för socialismens förverkligande». Debatten i denna
fråga, vari Robert Grimm, Schweiz, var rapportör, måste tyvärr på
grund av tidsskäl begränsas. Inlägg gjordes av Paton, I. L. P., England,
Toni Sender, Tyskland, Locker, Palestina, m. fi. Ett ändringsförslag
från den lilla oppositionsgruppen rönte samma oblida öde sotøi tidigare
förslag från samma håll.
Resolutionen i kvinnofrågan framlades av Marion Phillips, England,
men föranledde ingen diskussion utan antogs enhälligt. Det utskott,
som dryftat de organisatoriska angelägenheterna, föreslog en
utvidgi-ning av Internatiicfhialens styrelse från 9 till 11, vilket kongressen
enhälligt godtog, Slutligen bör nämnas att under kongressen en särskild
småbrukarkonferens hölls i Wien samt att även de socialistiska
tidningsmännen hade tillfälle att dryfta gemensamma problem.
Inalles deltogo 663 ombud samt 79 »gästombud» från 29 länder. De
representerade partiernas antal var 37. ’
Det var åtta år sedan det spanska folket i val fått uttala
sig, då de kommunala valen ägde rum den 12 april.
Utgången var därför omöjlig att förutse. Monarkisterna hyste
otvivelaktigt förhoppningar om att dessa val skulle utfalla till monar**
kins fördel eller åtminstone visa, att republikanismen ännu ej slagit
så djupa rötter, som man på republikanskt håll hävdade. Som bekant
infriades ej alis dessa monarkiska förhoppningar. Väl torde man ha
förutsett, att huvudstaden skulle gå mot monarkin liksom de mera
utpräglade industristäderna, medan exempelvis i Barcelona den separatistiska
riktningen kunde förutses skola ta hem spelet. Den kalla verkligheten
visade emellertid, att bl. a. alla provinshuvudstäderna med undantag
för fyra röstade republikanskt.
Det blev en folkdom som icke kunde missförstås och kungen tog ju
också konsekvensen och försvann fortast möjligt. Efter detta var det
icke annat möjligt än att också de politiska valen i juni skulle
medföra en konstituerande församling med en överväldigande republikansk
majoritet Frågan var blott hur denna majoritet skulle bli sammansatt.
Det socialistiska partiet är egentligen det enda, som har en mera
fast organisation. Redan detta gav berättigat fog för antagandet, att
socialisterna skulle komma att få en mycket stark representation i
Cortes. Ja, före valet hyste man rent av en viss farhåga för att man
skulle få alldeles för många representanter, som i grund och botten icke
Spaniens
Cortes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
