Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - Ernst Jungen: Socialpolitik och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472 Ernst Jungen
digt mindre av privatkapitalistiska element, i samma mån som
området för den sociala människans frihet och maktutövning vidgas.
Socialpolitiken blir härigenom ett viktigt led i arbetarklassens
frigörelse.
Heimanns arbete har väckt berättigad uppmärksamhet, och på
borgerligt håll har man blivit i hög grad betänksam inför de
utvecklingslinjer, som här rullas upp. Professor G. Albrecht i Jena har i
en uppsats, delvis återgiven i Industria, konstaterat, att
socialpolitiken icke förmått fylla sin uppgift att utjämna klassmotsättningarna.
Den har blivit ett nytt vapen i arbetarnas klasskamp. "Det är nya
groddceller i alla former och gestalter. Vi bevittna blott en
ändring i den socialistiska taktiken, ingen förändring i det socialistiska
målet."
Socialpolitikens uppgifter och mål äro helt naturligt betydligt
skiftande alltefter olika utgångslägen vid bedömandet av de sociala
problemen. För ett privatkapitalistiskt betraktelsesätt är frågan i
huvudsak av ekonomisk natur. Arbetskraften är en vara, som köpes
och säljes uteslutande med hänsyn till ekonomiska
beräkningsgrunder. Det är den ekonomiska liberalismen, som givit det borgerliga
samhället dess teoretiska underlag i näringspolitiska frågor, och
länge gällde satsen om en ohejdad fri konkurrens som högsta norm
för all företagsamhet. När John Stuart Mill på sin tid gick in för
ett socialreformistiskt program, blev han av de rättrogna
manchesterliberalerna beskylld för att vara socialistiskt anstucken. Man möter
utslag av en dylik ortodox liberalism ännu i våra dagar. Professor
Mises’ nyligen till svenska översatta arbete Kapitalism och socialism
i de liberala idéernas belysning verkar emellertid i sin renlärighet
som ett eko från länge sedan flydda dagar. För honom blir varje
socialpolitiskt inskridande en synd mot den fria konkurrensens helige
ande. En dylik renodlad typ är emellertid ytterst sällsynt, och med
hänsyn till sin principiella utgångspunkt torde den moderna
liberalismens inställning till ett flertal av de sociala arbetsuppgifterna få
betecknas såsom synnerligen välvillig. Liksom allt annat har detta
emellertid sin förklaring. Som idépolitisk rörelse har liberalismen
i viss mån överlevat sig själv. Men "liberalerna" vilja leva och spela
en roll. Deras politik har blivit "vågmästarpolitik", och detta 4r|-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
