Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - Olle Flodman: Värdeproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värdeproblemet 491
knapp. Här stannar gränsnytteteorin mitt inne i resonemanget. Den
stannar vid mängden, som för värdeproblemet är av precis lika stor
betydelse som nyttan, icke den absoluta mängden visserligen, men
mängden relativt till behovet.
Vi fortsätta därför och fråga, varför är då mängden av resp.
varor så olika, varför hade icke kolonisten en säck eller 100 likaväl
som 5, varför finns det så relativt ont om hus här i världen och
gott om tändsticksaskar, så att priset på dem kan bli så olika? Det
kan väl icke bero på en slump, en ödets nyck eller ett metafysiskt
förhållande, att olika varor finnas tillgängliga i olika mängder, utan
det måste väl ha en rationell förklaring, en påvisbar orsak, och denna
orsak kan väl icke lämnas obeaktad av en värdeförklaring? På alla
dessa frågor har gränsnytteteorin intet svar att ge, intet tillägg att
göra, endast idel tystnad.
Det kan icke hjälpas, men har man kommit så långt i problemet
söker sig tanken spontant åter till produktionskostnaderna. Har ändå
icke till -slut den olika storleken av uppoffringar, som vid olika varors
framställning måste göras, betydelse för de i marknaden förefintliga
mängderna av desamma? Förefinns icke ett sammanhang mellan
uppoffring och gränsnytta, ett för mängden direkt avgörande
sammanhang och därmed ett för värdet indirekt avgörande? Jo, detta kan
icke förnekas. Såväl gränsnyttan som produktionskostnaderna
bestämma samtidigt värdet, vilket "håller sig* i jämvikt mellan dessa
två motsatta krafter såsom hjässan på ett valv", som den engelske
nationalekonomen Marshall uttrycker sig. Människans behov äro
oändliga, men produktionsmedlen, hennes möjligheter att
tillfredsställa behoven äro begränsade. Härav följer att en förnuftig
fördelning av produktionsmedlen måste företagas, det måste hushållas
med dem, vilket sker genom ett ständigt vägande av uppoffring och
nytta. Behovstillfredsställelsen måste klippas av på olika höjd på
intensitetens skala för olika varor, men alltid klippas av, ty i annat
fall, om tillfredsställelsen dreves till sin fullständiga mättnad, skulle
värdet bli noll, vilket endast kan inträffa, om inga som helst
produktionsmedel behöva tagas i anspråk, utan varorna finnas direkt
tillgängliga och i överflödande mängd i naturen, såsom fallet oftast
är med den luft vi andas och det vatten, varmed vi släcka vår törst.
Det lider intet tvivel.om, att förståelsen för det ekonomiska livets
sätt att fungera i hög grad skulle ökas med en överskådlig och lätt
tillgänglig lösning av värdeproblemet i en sådan form, att såväl
kostnaden som nyttan samtidigt komma till sin fulla rätt såsom
bestämmande faktorer. Önskemålet är att kunna infånga kostnad och värde
eller gränsnytta i en och samma relation, i en fast och oupplöslig
formel, som klart och tydligt utsäger att, såsom Wicksell uttrycker
sig, de "betinga varandra ömsesidigt såsom de olika leden i ett enda
ekonomiskt jämviktssystem".1
Wicksell a. a. sid. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
