Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1 nov. 1931 - Gunnar Myrdal: Den svenska penningkrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526 Gunnar Myrdal
med andra länder. Det är vidare nonsens, då man tänker sig, att
stegrade pris på vissa varor skulle minska förbrukningen av dem
till den grad, att ett index som arbetade med rörliga budgetvikter
blott skulle tvinga till en relativt mindre pristryckning på de övriga.
Så elastisk är inte konsumtionens och produktionens efterfrågan,
att dess förändringar skulle ha någon nämnvärd inverkan, allraminst
på kort sikt: var och en som haft erfarenhet av indexberäkningar
vet, hur relativt föga ändrade budgetvikter betyda.
Detta allt innebär, att om växelkurserna fortsätta att fluktuera
inbördes och i förhållande till den svenska valutan, eller redan om
sådana fluktuationer kunna befaras, så komma därigenom vissa
svenska näringar att starkt deprimeras medan andra icke komma att i
motsvarande grad samtidigt stimuleras. För att förebygga en
allmän näringskris, vilken är dubbelt outhärdlig under den rådande
depressionen och med de redan nu höga arbetslöshetssiffrorna, räcker
det sannolikt icke med en mildare stegring av grosshandelsprisens
allmänna nivå, ehuru en sådan naturligtvis är högeligen betingad.
Men låt oss uppskjuta våra slutsatser, tills vi fullständigare
genomgått lägets förutsättningar. Blott ännu ett påpekande, innan jag går
till nästa huvudpunkt. Är det någon som tror sig kunna lita till
att växelkurserna nu så småningom skulle komma att stabilisera sig
i vissa någorlunda konstanta relationer, så lyckönskar jag honom
till hans ljusa framtidstro och medger villigt, att det är möjligt att
han får rätt, ty allt är för ögonblicket möjligt. Men jag ber honom
samtidigt bara betänka, vilken skräll på de internationella
valutabörserna det skulle bli, om Brüning störtas i övermorgon och tyska
riksbanken släpper sitt drunknande grepp om guldmyntfoten.
Nästa huvudpunkt är, att vi alldeles icke få räkna med att
växelkurserna skola komma att inställa sig helt enkelt efter kravet på
jämvikt i de normala betalningsbalanserna på det sätt, som den
internationella handelns teori förutsätter vid fria valutor.
Valutaspekulationen är i en krissituation icke den utjämnande makt, som där
förutsättes, utan en diabolisk och oberäknelig störningsorsak.
Växelkurserna äro därför icke blott de beroende variabler, som i den
klassiska teorin förutsatts. Genom de direkta reflexverkningarna på
företagarnas prissättning och indirekt genom verkningarna på export
och import öva de inflytande på den inre prisnivån. Det är icke
bara så, att prisnivån bestämmer växelkurserna, utan växelkurserna
bestämma samtidigt prisnivån. Det är rätt egendomligt, att guld-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
