Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1 nov. 1931 - Gunnar Myrdal: Den svenska penningkrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den suenska penningkrisen 527
myntfotens svurna anhängare, som under lugnare tider bruka fästa
en — enligt min mening då överdriven — vikt vid de fenomen jag
åsyftar, tycks följa en tendens att släta över saken i världens
hittills värsta kristid. Valutorna komma nu att undervärderas och
övervärderas. Med undervärdering menar jag en växelkurs, som
icke tillåter betalningsbalansens stabilisering utan att samtidigt
tendera att trycka prisnivån uppåt; med övervärdering det alldeles
motsatta.1 Undervärdering av en utländsk valuta är alldeles detsamma
som en övervärdering av den svenska och tvärtom.
Övervärdering och undervärdering av valutor är nu ett resultat
av allt det som flyger och far i den upprörda internationella
atmosfären. Saken är av vikt med hänsyn till vad jag nyss framhöll,
att relationerna inom det svenska inre prissystemet härefter till stor
del bestämmas av växelkurserna, och märk väl: de faktiska
växelkurserna, ej några slags jämviktslägen mellan växelkurser. Det
svenska prissystemet är nu ett instrument, som spelas på av alla de
miljoner växlande orsaker till förtroende eller misstroende emot oss
och emot alla de andra: kastningar i de politiska förhållandena i
ett land, oroligheter på arbetsmarknaden i ett annat land, en serie
bankfallissement i ett tredje, ett optimistiskt tidningsuttalande av en
mäktig politiker eller finansman i ett fjärde, ett initiativ från ett
femte land till internationella stödaktioner och deras därefter
följande misslyckande o. s. v.
Men övervärdering och undervärdering ha som sagt viktigare
konsekvenser än blott denna, att de därav orsakade kurs fluktuationerna
på vanligt sätt påverka det inre prissystemet. Undervärderingen har
en inflatorisk tendens och övervärderingen en deflatorisk; de lämna
icke det inre prissystemet att söka sin jämvikt, de trycka uppåt eller
neråt. Detta är skillnaden mellan över- och undervärdering å ena sidan
och en blott och bar låg, resp. hög växelkurs i och för sig å andra
sidan. Antag att den svenska valutan nu är undervärderad, vilket väl de
flesta föreställa sig, med vilken rätt skall jag låta vara osagt. För
att hålla jämvikten i den svenska prismekanismen skulle riksbanken
då tvingas söka lägga ett tryck på det svenska näringslivet, som är
långt hårdare och mera depressionsskapande än om samma
växelkurser motsvarade ett s. k. internationellt jämviktsläge. Situationen
1 Definitionen är icke klar, eftersom begreppet "prisnivå" är mångtydigt
och eftersom därtill konstant prisnivå icke nödvändigtvis är identisk med den
stabilisering av näringslivet man speciellt åsyftar. Men för det närvarande
syftemålet och för att icke komplicera resonemanget må den duga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
