Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1 nov. 1931 - Gunnar Myrdal: Den svenska penningkrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532 Gunnar Myrdal
skulle visserligen här kunna utöva en viss kontroll genom "öpen
märket operations", d. v. s. genom att köpa och sälja börspapper, men
i vad mån riksbanken känner sig upplagd för ökad aktivitet på detta
område förefaller tvivelaktigt.
Nu måste man emellertid minnas, att en hel del annat företagande
än lagring finansieras genom direkta banklån, korta eller långa, vilkas
räntesatser otvivelaktigt följa diskontots rörelser. Men
verkningarna här drabba mycket ojämnt, hårt på ett håll och milt på ett
annat. Ränteförändringar ha vidare alls icke ensriktade verkningar.
Högre räntor kunna betyda högre pris i vissa fall i stället för
tvärtom. Tänk t. ex. på byggnadsverksamheten. Om riksbanker! genom
ett högt diskonto bringar affärsbankerna att sälja förlagskrediten till
byggmästarna dyrt, och om byggnadsverksamheten därför avtar, så
tenderar detta närmast att hålla hyrorna höga. Det blir visserligen
arbetslöshet för byggnadsarbetarna och minskade inkomster för
byggherrarna, vilket i sin mån tenderar att trycka alla pris, men hyrorna
kunna likafullt hållas uppe. Vad man ernått genom de högre
räntesatserna är kanske alls icke en allmän prissänkning utan blott en
dislokation av prisrelationer, och denna förskjutning av
prisrelationerna skulle i det valda exemplet sannerligen icke gå emot någon
högre grad av jämvikt inom prissystemet än förut. Vägen att få
ner hyrorna går naturligtvis tvärtom över billig och lätt kredit för
byggmästarna. Jag har valt exemplet med byggnadsverksamheten,
emedan hyrorna äro så viktiga från levnadskostnadssynpunkt, varom
mera i fortsättningen.
Men i vilken riktning verkningarna av ett högt diskonto än gå,
så ledas de över en depression av näringslivet med åtföljande
arbetslöshet. I synnerhet om diskontopolitiken inte är så värst effektiv och
i vissa hänseenden rentav har verkningar på prisen motsatta dem som
åsyftas, förefaller det därför naturligt att diskontot hålles så lågt, som
överhuvudtaget är möjligt. Vad man däremot kunde överväga, vore ett
vidsträcktare bruk av handel på börsmarknaden i avsikt att
kontrollera den långa räntan. Dessa operationer böra emellertid heller icke
vägledas av en under normala förhållanden kanske väl motiverad
men just nu synnerligen tvivelaktig teori om att man nödvändigtvis
trycker prisen genom höga räntor och häver prisen genom låga
räntor. Den saken ställer sig olika i olika fall och för olika näringar.
Bland annat på grund härav bör man allvarligt vara beredd på att
bryta mot principen om räntemarknadens enhet, d. v. s. att lämna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
