Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1 nov. 1931 - Henry Peter Mathis: Folkhögskolan i ett nytt skede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkhögskolan i ett nytt skede 545
de arbetslösa komma i större skaror, ställes det dels ökade krav på
skolorna, dels blir bondeungdomen mer eller mindre undanträngd,
eller undervisningen får en prägel av de nya omständigheterna som
inte passar den. Därmed får skolan en annan ställning än förut
till landsbygdens jordbrukande ungdom, och den mister sin betydelse
för denna eller får inrätta en parallell lantmannaskola för den
manliga bondeungdomen, där inte sådan redan finns.
Man kommer inte fram till en lösning, förrän erfarenheterna av
det nya tidsläget för landsbygdens folk har givit utslaget. Den
nordiska folkhögskolan har haft en stor betydelse som kollektiviserande
faktor. I Danmark har andelsrörelsen, jordbrukskooperationen,
uppstått från en tankeriktning som folkhögskolan alstrat. I Norge har
den verkat samlande på inte bara bondeungdomen utan i allmänhet på
det i så många skilda dalföreningar spridda och splittrade bygdefolket
— den blev kärnan i en först bondepolitisk, sedan bondekulturen
enhet av nationellt radikal riktning. I Sverge kan väl inte något
direkt påvisas motsvarande detta, men efter det gamla
bondesamhällets upplösning till följd av bl. a. de enskiftade gårdarnas
utbrytning ur bygdelagen, har den hjälpt till att motverka isoleringen
och individualiseringen. Den har för all del spritt kultur på
landsbygden, som det heter, och gjort bildningselement tillgängliga vitt
omkring, kanske i många fall haft inflytande på enskild
personlighetsdaning också. Men främst har den mer eller mindre osynligt
knutit fina band mellan individen och det hela: medmänniskorna,
samhället i stort, landet, det svenska folket som det har levat före
och skall komma efter, den mänskliga kulturen och tanken. Numera
finns det mångahanda inrättningar som verka i denna led —
föreläsningsföreningar, starka politiska organisationer som sända talare
landet runt och representanter för landsbygden in till städerna,
kommunikationsmedel, radio. Nu är inte folkhögskolans kollektiviserande
inflytande på bondeindividerna så av nöden och heller inte så
verksamt som förr, men det fortsätter och är inte utan betydelse. Den
samlande idé som den nordiska folkhögskolan i det hela har arbetat
för, tar sig för övrigt nya och för de ursprungliga målen rätt
främmande utslag i vår tid. Så har en skola i Norge årligen samlat
lärare och akademiker till stora interskandinaviska, "nordiska" kurser
och möten; i Danmark verkar den internationella folkhögskolan i
Helsingör efter ett ännu vidare program, och till slut har den
svenska skolan i sin expansion nått ända till Geneve, där "den nordiska
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
