Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1 nov. 1931 - Henry Peter Mathis: Folkhögskolan i ett nytt skede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkhögskolan i ett nytt skede 547
listisk — livskunnighet. Landsbygdens ungdom är inte en och
densamma till utgångspunkt och till inställning mot framtiden, blir
därför inte tillfredsställd av samma undervisning. Ännu mindre är detta
fallet där de unga arbetarna önska mera ingående kännedom om
egen organisationsteknik och om nutidens politiska historia.
Kanske blir lösningen en fri arbetarhögskola — mot denna synes
utvecklingen skrida. I själva verket har det redan utbildat sig en
viss tradition i denna led, för övrigt en mera svensk tradition i
folkbildningsarbetet än folkhögskolans grundtvigska. De skolor som nu
kunna kallas arbetarskolor ha mer eller mindre helt lagt om sin
verksamhet — inom folkhögskolans yttre former hittills — med
tillgodogörande av det undervisningssätt som vuxit fram ur
"arbetarinstitutens", nykterhetsordnarnas och arbetarorganisationernas,
"studiegårdarnas" och A. B. F:s verksamhet: föreläsningskurser,
studiecir-lar, biblioteksstudier. Här blir det lagt mer vikt på den enskildes
självständiga arbete, hans personliga tillägnande av stoffet, hans
insats också. Hans intellektuella väckande och utveckling kommer i
förgrunden, framför känslolivets och intuitionens. Man kan för
resten tala om intellektuell träning mången gång. Inom denna skolform
kan man också säga att principen i stället för "det levende Ord"
blir: den arbetande tanken. Har den vanliga folkhögskolan alltjämt
en uppgift i att kollektivisera bondeungdomen, så får en
arbetarhögskola sin, kanske den främsta, i att motverka andlig
kollektivisering och därmed följande standardisering av tanke- och
föreställningslivet.
Någon slutgiltig form för denna skolas verksamhet synes ännu
inte ha framkommit. En fastställd och begränsad norm har heller
inte varit önskvärd, den skulle utgjort ett band medan man
experimenterade och gjorde erfarenheter. Band nog ha de villkor varit
som staten ställt för ekonomiskt stöd. Det är möjligt att
folkhögskolans nya gestalt hade blivit tidigare utformad, om man i detta
avseende haft friare händer.
Den utveckling som härmed är inledd har gjort sig märkbar inte
endast i Sverge utan också i de övriga nordiska länderna. Så har
man under de sista åren fått arbetarskolor i Danmark genom att
arbetarnas organisationer förvärvat två folkhögskolor. I Norge har
man av olika anledningar ännu inte kommit så långt, trots både
intresse och planer i saken. Det förefaller som om en arbetarhögskola
här skulle komma att bli lagd helt utanför folkhögskolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
