Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 9, 1 nov. 1931
- Karl Kautsky: Erfurterprogrammet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ERFURTERPROGRAMMET.
Av KARL KAUTSKY.
År 1931 är det fyrtio år sedan det tyska socialdemokratiska partiet
på kongressen i Erfurt (14—20 okt. 1891) antog ett nytt program,
vilket erhöll en särskild betydelse i socialismens historia, ty det var
det första partiprogrammet, som hade en utpräglad marxistisk
karaktär och fick en internationell betydelse.
För mången kan påståendet synas tvivelaktigt, att
Erfurterprogrammet utgör det första marxistiska partiprogrammet i de
socialistiska partiernas historia. Marx hade redan i maj 1880 själv
utarbetat ett partiprogram tillsammans med Engels, Lafargue och Jules
Guesde, som hade kommit till London för att därifrån ge Frankrike
ett användbart program för ett nygrundat socialistiskt arbetarparti.
Den socialistiska kongressen i Le Havre (nov. 1880) antog detta
program med stor majoritet.
Programmets inledning, motiveringen, var helt och hållet av Marx.
Engels skrev därom till Bernstein:[1]
"Marx har för honom (Guesde) dikterat motiveringen i mitt rum i
närvaro av mig och Lafargue: Arbetaren är blott fri då han är ägare till sina
arbetsmedel — det må vara individuellt eller i kollektiv form. Den individuella
ägandeformen har övervunnits genom den ekonomiska utvecklingen och
övervinnes dagligen mer och mer — kvar blir alltså blott det gemensamma ägandet
o. s. v. — ett mästerstycke av slående, för massorna i få ord klargörande
bevisföring, som jag känner få andra, och som kommit mig att förvånas över
dess koncisa avfattning."
Det är fullständigt riktigt, och dock skulle jag icke vilja kalla det
marxska programmet av 1880 för ett klart marxistiskt, då det också
kunnat antagas av många icke marxistiska socialister.
Nu vore det naturligtvis löjligt att antaga, att Marx icke skulle
ha varit i stånd att i skarpare form framlägga sin särskilda
ståndpunkt. Om det icke skedde, ha vi icke att söka orsaken hos Marx
utan i den historiska situationen.
Ännu var förståelsen för Marx sätt att tänka begränsad till ytterst
få personer. Arbetarklassen skulle icke ha förstått ett utpräglat
marxistiskt program. Men för Marx betydde ett steg i utvecklingen
städse vida mer än ett dussin program. Som det viktigaste syntes
honom då att organisera ett självständigt socialistiskt arbetarparti i
Frankrike. Det program, som man antog, skulle vara sådant, att det
möjliggjorde att underlätta en marxistisk propaganda, men det skulle
icke avskräcka sådana ivrare för klasskampen som icke tänkte på
marxistiskt vis, men dock voro villiga att i praktiken arbeta enligt
hans linjer.
Det dröjde ännu några år, innan den medvetna marxismen
började att gripa omkring sig i vidare kretsar. Ännu 1884, då jag i en
[1] Die Briefe von Friedrich Engels an Eduard Bernstein utgivna av Bernstein, sid. 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:36:41 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1931/0550.html
