Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1 nov. 1931 - Litteratur - Bertrand Russel: The scientific outlook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
’Bertrand Russell: The scientific outlook. London 1931. 285 sid.
7 sh. 6 p.
I den kris världens ekonomiska liv just nu går igenom, tränga sig
de problem i förgrunden, som bruka kallas sociala. Den kapitalistiska
samhällsorganisationen är ställd på prov, och det knakar i fogarna.
Men bakom den moderna kapitalismen ligger som en förutsättning de
vetenskapliga upptäckterna och deras utnyttjande av teknikerna.
Privatkapitalismen kan gå under och ersättas av en socialistisk
planhushållning eller av andra ännu okända former för produktion och för
produkternas fördelning. Men så länge det vetenskapliga sättet att
betrakta världen, att utforska den, göra sig till herre över den, lever
kvar och i stigande grad behärskar mänskorna, kommer det att prägla
deras samfundsliv. Man kan tänka sig, som Russell säger i inledningen
till sin nya bok om Den vetenskapliga livssynen, att detta nya sätt att
betrakta världen, som inte är mycket äldre än Galilei, är en
övergående företeelse i mänsklighetens liv. Men om vi bortse från denna
möjlighet och tro att vetenskapen bragt något nytt in i historien, som
kommer att fortleva, lockas vi ständigt på nytt att spekulera över
sannolika eller möjliga konsekvenser av detta jäsningsämne, som på
några hundra år åstadkommit större förändringar i samhällena, än de
förut undergått på årtusenden. Russells bok är till sin mellersta del
ett försök att klargöra den vetenskapliga metodens eller teknikens
innebörd på olika områden, den oorganiska naturens, biologiens,
fysiologiens, psykologiens och samhällsproblemens. Med utgångspunkt härifrån
följer så en rad kapitel om »det vetenskapliga samhället», inte sådant
som Russell önskar det, men så som det skulle kunna framväxa, om vissa
i den vetenskapliga forskningen och tekniken inneboende tendenser
ohämmat och utan motvikt finge makten. Russell hör som bekant inte.
till dem, som av ett dylikt vetenskapligt samhälle väntar sig idel
förnöjelse, d. v. s. uppfyllelse av sina egna förhoppningar. Vetenskapen
är i och för sig »omoralisk», den ger makt över verkligheten, men ingen
riktlinje för hur denna makt skall brukas, om man inte som sådan
riktlinje betraktar lockelsen att göra själva maktutövningen till ändamål.
Den faran är intet hjärnspöke, och det är för att erin/ra om den som1
Russell låtit fantasin leka med framtidsbilder, om vilka han själv ingen-*
ting annat vill påstå, än att de äno möjliga och sam möjligheter
tillräckligt avskräckande för att väcka eftertanke. Delvis avskräckande
borde man nog skriva, ty både för läsaren och författaren gäller nog,
att bilderna utgöra en bländning av det önskvärda och det
frånstötande. Var gränsen mellan båda går för Russell själv är inte alltid
lätt att avgöra, och hans lust att chockera och tillspetsa till läsarens
väckelse eller uppbyggelse förnekar sig inte. Men slutkapitlet om
vetenskapen och de mänskliga värdena är fritt från dessa pedagogiska drag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
