Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1 dec. 1931 - Alrik Jacobi: Striden om prästlönejorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
616 Alrik Jacobi
i en framtid komma att framstå som en förhastad åtgärd, på samma
sätt som man i våra dagar beklagar gångna tiders kortsynta
transaktioner med samhällets fastighetsinnehav. — En centraliserad
förvaltning av spridda jordegendomar är emellertid, såsom bl. a.
socialiseringsnämnden framhållit, förenad med mycket dryga
omkostnader, och nämnden har för den skull förordat, att de egendomar, vilka
skola ställas under domänverkets förvaltning, böra sammanföras till
större enheter, varvid det i många fall torde bli lämpligt att utbyta
jordbruksegendomar mot skogsmark. Skulle besittningsrätten till
den ecklesiastika jorden däremot tillerkännas kommunerna — de
kyrkliga eller de borgerliga — bleve dylika bytesaffärer onödiga, då
det för kommunerna i allmänhet torde te sig fördelaktigast att
bibehålla den nuvarande prästgårds jorden, som ju i regel är belägen i
socknens centrum, nära kyrkan och övriga kommunala inrättningar.
En förutsättning för att en dylik anordning skulle slå väl ut med
hänsyn till jordens rationella skötsel, måste emellertid vara, att
kommunerna också erhålla full rätt att tillgodogöra sig avkastningen av
denna jord och icke, såsom nu är fallet, åläggas att till staten eller
annat utomstående ändamål avstå det överskott, som kan komma
att uppstå vid en driftig förvaltning. Detta har också förordats
av 1931 års prästlöneutredning, som föreslagit, att pastoraten för
bestridande av prästerskapets avlöning i första hand skola få använda
prästlönejordens avkastning och endast i den mån denna ej räcker
till skola behöva tillgripa uttaxering. I ett fåtal fall, där
avkastningen är så stor, att densamma täcker samtliga löneutgifter och mer
till, skulle även med denna anordning ett överskott ingå till
kyrkofonden, men dessa fall kunna vid frågans bedömande saklöst
lämnas ur räkningen, helst som dessa överskott i allmänhet härröra
från skogsavkastningen, vilken är beroende av helt andra faktorer
än de kommunala förvaltningsorganens driftighet och omtänksamhet.
Den av prästlöneutredningen föreslagna anordningen innebär
sålunda, att vissa församlingar, de som ha mera värdefull
prästlönejord, av staten skulle tillerkännas en betydlig lättnad i sina
kommunala utgifter, i en del fall fullständig befrielse från prästskatt, medan
andra bibehållas vid sina hittillsvarande bördor och en ny, för hela
riket gemensam beskattning måste införas för täckande av sådana
gemensamma kyrkoutgifter, som hittills bestritts genom de till
kyrkofonden influtna överskotten av prästlönejordens avkastning. En
dylik omflyttning av skattebördan skulle kunna försvaras endast i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
