Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1 dec. 1931 - Alrik Jacobi: Striden om prästlönejorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Striden om präsüönejorden 617
det fall, att det kunde påvisas, att de opåräknade skattelättnaderna
skulle komma sådana kommuner till godo, som förut hörde till de
i skattehänseende tyngst belastade. Någon utredning i denna punkt
har emellertid icke åvägabragts, och man har inte ens vågat göra
troligt, att reformen på något sätt skulle verka i skatteutjämnande
syfte. I stället ha de befarade konsekvenserna med hänsyn till den
ojämna skattebelastningen bortförklarats under hänvisning till att
dessa ojämnheter böra kunna avhjälpas genom den allmänna
skatteutjämningen — ett argument, som med samma rätt kunde andragas
till försvar för vilken som helst åtgärd, varigenom kommunerna
ålades en ojämn utgiftsbelastning.
Vad som motiverat utredningens ståndpunkt är uppenbarligen icke
heller något skatteutjämningsintresse, utan i stället ett förment
kommunalt rättsintresse, som i detta fall befunnits sammanfalla med
det kyrkopolitiska intresset att bevara prästlönejorden i
församlingarnas besittning, där risken för densammas konfiskerande för
profana ändamål ansetts mindre än om staten erhölle förfoganderätten
däröver.
Som stöd för sin uppfattning, att avkastningen av prästlönejorden
i främsta rummet bör komma vederbörande församling till godo,
anför utredningen i första hand det förhållandet, att denna jord i
övervägande flertalet fall ursprungligen anskaffats av
församlingarna eller till dem donerats av enskilda. De av staten anslagna
boställena äro, efter vad utredningen anser sig ha funnit, vid sidan
härav så obetydliga, både till antal och storlek, att de vid frågans
behandling kunna lämnas ur räkningen.
Dessa ur den rättshistoriska forskningen härledda påståenden må
här lämnas obestridda. Den enda invändningen man möjligen skulle
vilja göra, är, att bland de nordsvenska (inkl. värmländska)
prästboställena, som på grund av sina skogstillgångar i många fall äro
att räkna till de värdefullaste, ett jämförelsevis stort antal synas
vara upplåtna av staten eller av outrett ursprung, vilket i detta fall,
i motsats mot vad utredningen gör gällande, ingalunda får anses
liktydigt med att jorden anslagits av församlingen. Snarare får
man väl antaga, att prästgårdarna i dessa glest bebyggda landsändar
ofta haft karaktär av nybyggen, grundade på jord, som förut icke
hört någon till och som nu, om saken skall ses ur rättslig synpunkt,
närmast borde anses som statens tillhörighet.
Även om man utgår ifrån, att prästlöne jorden i regel är av kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
