Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 29 febr. 1932 - Alexander Schifrin: Sprängämnen i tysk politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om den politiska katolicismens öde i Europa att avgöras. Centern
står på den katolska internationalens mest betydelsefulla
frontavsnitt. I Frankrike har den av många väntade och efterlängtade
återfödelsen av katolicismen uteblivit. Det har där icke kommit till
någon organisation av den politiska katolicismen, utan den tredje
republiken förblir trotsigt lekmannabetonad. I Spanien förband
kyrkan sitt öde med den monarkistiska diktaturens och har måst
erfara den historiska vedergällningen i den unga republikens klart
antiklerikala politik. I Italien har katolicismen kapitulerat för
fascismen, som visserligen säkrat den dess kyrkliga företrädesrättigheter,
men i gengäld i grund utrotat den politiska katolicismen. Den
katolska kyrkan i Italien har prisgivit den politiska katolicismen och
utdelat sin apostoliska välsignelse till den fascism, som förintade
det katolska popolaripartiet. Följderna av detta förräderi av den
egna saken, kommer katolicismen själv att få bära. Den politiska
katolicismen har i Italien knappast någon utsikt, utan den framtida
italienska republiken kommer att bli strängt antiklerikal. Sålunda
utgör efter denna rad av nederlag det tyska centerpartiet det
starkaste katolska partiet i Europa, fast det endast utgör en katolsk
minoritet. Av dess stabilitet och motståndskraft beror också den
tyska katolicismens framtid: hakekorset på Kölnerdomen skulle
betyda katolicismens undergång i Tyskland och ett slag mot
världskatolicismen, som icke kan pareras.
En annan orsak till konflikt mellan fascism och politisk
katolicism ligger i Tysklands statliga struktur. Den politiska katolicismen
är på det närmaste förbunden med rikets federativa byggnad och den
ende bäraren av ländernas självständighetstanke. Den betyder för
centern och för bajerska folkpartiet icke blott en statspolitisk
bekännelse utan innehavet av en reell makt. I intet annat europeiskt
land står katolicismen i så nära förbindelse med staten som i
Tyskland. Den är direkt inbyggd i staten, och detta icke endast genom
sin koalitionspolitiska nyckelställning och sin betydelse i riksdagen
utan i första hand i delstaterna och deras förvaltning. Den
politiska katolicismen är obestritt ledande i regeringarna i alla de tre
sydtyska staterna Bajern, Württemberg och Baden. Centern har
dessutom en utomordentligt stark ställning i den preussiska
koalitionen och behärskar de största och rikaste preussiska provinserna,
Rhenprovinsen och Westfalen samt i öster det lilla Oberschlesien.
Den anfallande fascismen hotar denna centerns maktställning på det
allvarligaste. Nationalsocialismen var sydtysk, partikularistisk och
federalistisk, så länge den dvaldes i rikets periferi, i Bajern. Den
har strukit ut denna partikularism sedan det lyckats den att breda
ut sig i hela riket, och den uppträder i dag, sedan den fått sin
fastaste ställning öster om Elbe, utpräglat presussiskt, såsom
arvtagare till den friedrichska statstanken och den kommer att bli
centralistiskt diktatorisk, då det lyckats den att komma till makten. Varje
diktatur måste hänsynslöst centraliseras. Däri ligger faran från en
segrande fascism för centerns och bajerska folkpartiets ställning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
