Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Victor Svanberg: Storstadsrealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Storstadsrealism 219
bohag, lika retsamt är det att få uppräknat vad en student plockar ur
sin ficka, när han kommer hem på småtimmarna.
Långt bort från alla intellektuella konflikter flyttas man i
Waldemar Hammenhögs Pettersson och Bendel, två bondfångares historia.
Bokens omslag är prytt med klipp ur tidningsannonser — t. ex.
"Obligationer högbelånas" men det originella omslaget gömmer en
monstruös stoff mängd bearbetad utan någon originalitet. När man
på sista sidan, 628, läser repliken "Jag älskar dig, Ingegerd" plus
variationen: "Ingegerd, jag älskar dig", och tänker tillbaka på det
lästa, undrar man, om icke framställningen hade vunnit på att göras
627 sidor kortare.
Behöver ordet sägas, att intet ämne är så andefattigt, att icke
romanförfattaren — om han nämligen är diktare, ej blott fotograf —
kan avvinna det mening? I Rudolf Värnlunds De frias bojor skildras
en eländig existens, en kvinna uppdragen ur rännstenserotik, lallande
kroniskt i brännvinsrus, en vidrig varelse på gränsen till djur, men
hon blir mer mänskligt gripande än någon av Hammenhögs
personager. Den roman vari detta är en detalj, har till huvudmotiv dels
en fattig södergrabbs metamorfos till miljonär, dels en strejk vid hans
fabrik. Handlingen vänder sig kring den själskonflikt, som uppstår,
då direktören under arbetskonflikten drages in i sitt eget förflutna,
— återfinner sin syster djupt förnedrad — och samtidigt håller på
att. förlora den överklasskvinna, han just vunnit. Tyvärr har
Värnlund nu som ofta förr slagit undan fötterna på sig själv genom att
utstoffera sina realistiska analyser med fantastiska eller i varje fall
helt ovidkommande psykologiska utflykter. Han söker framställa sin
strejk som en slags extatisk väckelserörelse och lyckas därmed göra
den som helhet otrolig trots mängden av trovärdiga detaljer. Och sin
affärsman utrustar han med tankar och känslor, som ingen
beräknande affärsman men väl en idérik diktare kan bestå sig.
Det är beklagligt, att just de författare, som bäst känna den nya
sociala verklighet, vår tid har att erövra åt dikten, skola envisas att
förfalska den med romaneska överdrifter. Tro de, att sådant är
nödvändigt i romaner, så ha de — omedvetet för sig själva, det
konventionella föraktet för den enkla, osmyckade verklighetens värld.
En nämnd av litterära domare i en romanpristävlan har varit
fördomsfri nog att bland mängden av svenska — jag menar rikssvenska
— tävlingsskrifter sätta främst en bok utan intrig och med mycket
litet handling, alltså en bok knappt värd namnet roman efter de naiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
