Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Karl Nilsson: Nästa krig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nästa krig 229
början av sitt deltagande i kriget helt beroende av de allierades
krigsindustri, vilket i hög grad trubbade av dess slagkraft. Amerika
saknade då tillräckliga aktiva rustningar; efter kriget har det ju,
vist av skadan, garderat sig mot att något sådant skulle behöva
upprepas.
Flera författare diskuterar anfalls- respektive försvarsmedlens
inbördes styrka. Jag skall inte fördjupa mig i detta kapitel utan
endast i förbigående konstatera, att både anfallets och försvarets
talesmän tillmäter sina vapen en styrka, som gör deras uttalanden
på många punkter oförenliga, precis som i våra hemmadiskussioner.
Att civilbefolkningen och livscentra är hotade, därom råder
emellertid full enighet.
De olika uppfattningarna om civilbefolkningens öde i ett nytt krig
beror i hög grad på den roll som tillmätes luftvapnet. Kan en
fientlig luftflotta krossas, redan innan den nått sitt mål? Kan den
göra "en kringgående rörelse" oberoende både av luft- och
markförsvaret ? Behöver den aldrig gå mot livscentra, om den krossat
det militära försvaret? De svar som ges på dessa frågor synes
endast ha en ganska relativ giltighet. Och hur de än besvaras,
kvarstår alltid hotet, så länge luftvapnet äger bestånd. Och att detta
vapen spelar en helt annan roll än under världskriget, därom är
alla ense.
I intimt samband med frågan om luftvapnet står också frågan om
nästa krigs varaktighet. Även på denna punkt uppställes olika
alternativ, men flera av författarna anser ett långvarigt krig
ingalunda uteslutet, i varje fall inte ur militär synpunkt. Inträder
däremot sociala komplikationer, förvandlas ju krigets hela
karaktär. Men alla stater strävar nu som alltid efter att kriget skall bli
kortvarigt.
Gasvapnets obetydlighet och ofarlighet (om man har gasmasker!)
är ju ett militaristiskt älsklingstema, liksom dess farlighet är ett
pacifistiskt. Föreliggande bok ger närmast pacifisterna rätt. Ty det
är ingalunda endast de pacifistiska författarna, t. ex. dr Gertrud
IVöker, som "skrämmer" med gaserna, såsom major 7". Holm i
Svenska Dagbladet (22.1 1932) söker göra gällande. Ty till
pacifisternas läger kan man väl åtminstone inte hänföra den förgrämda
cynikern, den tyske generalen v. Metsch, som anser, att "gasen skall
segra över gasmasken som kulan över pansaret". Och Holm ger
sina läsare en fullständigt felaktig föreställning om vad den tyske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
