Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 3 maj 1932 - Elik C:son Flodh: Nykterhetsrörelsens neutralitet och privatkapitalismens vådor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 Elis C:son-Plodh
sekvent kulturkämpe, även om det går för sig att låta alkoholen vara
i fred. Nykterhetstanken kräver nämligen ooönhörligt, att man
hänsynslöst angriper alla samhälleliga företeelser, som konstituera en för
det allmänna välbefinnandet vådlig miljö). För en konsekvent
nykterhetsman borde det faila sig naturligt att stödja de socialistiska
strävanden, som gå ut på att avskaffa löneslaveriets onda och upphäva
orsakerna till de pà alla områden skönjbara ödesdigra
konsekvenserna av den okontrollerade privatkapitalismen. Det vill med andra
ord säga, att nykterhetsmannen borde finna det lika naturligt, att
produktionen av bostäder, livsmedel, nöjesmedel ete. socialiserades
likaväl som man sökt socialisera alkoholindustrin, d. v. s.
överflödig-göra de samhällsvådliga företagare, som inte hade annat intresse än
att inhösta en stor profit, 0m1 också tusendens lycka och livsglädje
vidlådde denna profit. Men man har i huvudsak nöjt sig med att
sätta den fria företagsamheten inom alkoholindustrin ur spelet, och
så har man lämnat hyreshajar, tomtjobbare och andra rovriddare
fritt ispel, ja, vi finna ej sällan framstående nykterhetsmän, som
positiva motståndare mot de socialistiska samhällssträvandena.
Många forskare, däribland den norske nykterhetsmannen dr
Johan Scharffenberg, ha kommit till det resultatet, att alkoholbruket i
huvudsak vållas genom exogena orsaker, d. v. s. miljöförhållandena.
Det kan här inte bli frågan om att ens antyda alla yttre faktorer,
isom kunna framkalla alkoholbruk. Det är tillräckligt att framhålla
ett par exempel’på miljöfaktorer, sociala problem som socialister och
nykterhetsvänner borde gemensamt gå in för att lösa. Dessa
faktorer antyddes redan på de tyska socialdemokraternas kongress i Mainz
år 191U, där man antog en resolution av ungefär följande innehåll:
Alkoholismen är i första hand en lönefråga. På grund av sina
dåliga löner kunna arbetarna endast skaffa sig en usel och
otillräcklig löda, och tvingas därför att i alkoholen söka en illusion av
mättnad. I andra hand är alkoholismen en bostadsfråga. Alla de, som
bo trångt och dåligt, dragas till krogen, där de äro tvungna att dricka
och där de, smittade av kamraternas exempel snart hemfalla åt
dryckenskap.
I resolutionen anvisades tre åtgärder i syfte att förebygga
alkoholismen: Man måste hö-ja arbetslönerna, förbättra arbetarnas bostäder
och ställa sådana lokaler till arbetarnas förfogande, där de ej
behöva dricka. Sin uppfattning om alkoholfrågans, innebörd
koncentrerade partidagen i följande sats: "Det bästa sättet att bekämpa
alkoholismen är att ända till roten angripa folkets nöd och
fattigdom."
Man kan diskutera en del satser i det anförda uttalandet, men
slutledningen kommer man inte ifrån: Det bästa sättet att bekämpa
alkoholismen är än i dag att angripa folkets nöd och fattigdom. Men
alldenstund fattigdömen är någonting relativt, som ändras från tid
till tid, måste man angripa den i dess rot: Man måste upphäva de
orsaker, som skapa fattigdom och rikedom, ty utan rikedom finns det
ingen fattigdom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
