Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 3 maj 1932 - Fakta för talare och debattörer - Socialdemokraternas krishjälpsförslag - Jordbruksprodukternas pris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 Fakta för talare och debattörer
liga att visa ifrån sig de socialdemokratiska förslagen genom att ropa t
Bara bosch alltsammans!
JORDBRUKSPRODUKTERNAS PRIS.
Jordbruket lider för närvarande mycket svårt på grund av de låga
priserna på dess produkter. Men medan jordbrukaren får dåligt betalt för
sin vara är konsumenten ingalunda den, som hämtar in den största
vinsten av prisfallet. I den socialdemokratiska ’krishjälpsmotionen
understrykes kraftigt beträffande prisbildningen på jordbruksprodukter att det
knappast finns något område »där skillnaden är större mellan de priser
producenterna erhålla och de som konsumenterna få betala.»
I Sveriges Allmänna Lantbrukssällskaps organ Jordbrukarnas
Förenings-blad, till vars ledning hör den kände jordbruksexperten direktör
L-Nanneson, läses den 26 mars 1932 i en ledande artikel följande:
»Undersöker man å ena sidan vad jordbrukarna erhålla för sina
produkter samt å andra vad konsumenterna få betala och samtidigt granskar
prisutvecklingen sedan åren närmast före år 1914 tills nu, får man fram
resultat, vilka äro av den beskaffenhet, att man häpnar. Om vi
exempelvis först se på slaktdjurspriserna, så finna vi, art diessa f. n. ligga
väsentligt under femårsperioden 1909—1913. Om dessa under nämnda
basperiod betecknas med indextalet 100, voro motsvarande tal under januari
i år för respektive I, II och III klass slaktkor 89, 83 och 60. Prisförsäm^
ringen uppgick sålunda till mellan 11 och 40 protcent. Om
detaljhandelspriserna för stek och soppkött vid förstnämnda tidpunkt på samma sätt:
betecknas med 100, hade de under januari stigit till respektive 163 ochi
164, alltså en prisstegring med 63 och 64 procent. Man kan på grundval
av dessa noteringar beräkna, att när det 1909—13 erfordrades 240 kg..
lev. vikt av slaktkor för att väga upp det belopp, som 100 kg. kött djå>
kostade i detaljhandeln, erfordras nu 500 kg. eller mera än den dubbla
kvantiteten mot före kriget för att uppväga värdet av vad konsumenterna
få betala för 100 kg. kött. En mera divergerande prisutveckling kan man
knappt tänka sig, och fortsätter utvecklingen i denna riktning, få
jordbrukarna snart skänka bort sina djur, fast konsumenterna få betala ett relä-*
ti vt högt pris för köttet i detaljhandeln.
En liknande prisutveckling kan konstateras i mjölkhandeln. I
Stockholm var minutpriset å mjölk år 1914 16 öre, och jordbrukarna erhöllo
då omkring 10,5 öre. Nu är minutpriset å samma ort 23 öre, varav
producenterna erhålla ungefär 12,5 à 13 öre. Marginalen mellan
producent-och detaljhandelspriserna har sålunda stigit från 5,5 till 10 à 10,5 öne
per kg. Medan jordbrukarna år 1914 behövde sälja ungefär U/2 liter
rmjölk för att komma upp till detaljhandelspriset av en liter mjölk, måste
de nu sälja nära två liter. \
Priserna ha sålunda en underbar förmåga att stiga under den korta,.,
tid, som varorna omhänderhavas av mellanhänderna. Anledningen härtill
skola vi icke här närmare ingå på. Det skall endast påpekas, att
mellanhändernas antal ha undergått en kraftig stegring. År 1921 fanns enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
