Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 3 maj 1932 - Fakta för talare och debattörer - Jordbruksprodukternas pris - Socialdemokraterna och arbetslöshetsförsäkringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fakta för talare och debattörer 317
-uppgift exempelvis i Stockholm 1,258 mjölkbutiker, men 1931 1,880.
Samtidigt hade antalet konsumenter pr butik minskats från 335 till 267. En
liknande utveckling kan säkerligen konstateras litet varstans. Men denna
för jordbruket olyckliga prisutveckling måste även skyllas på en del andra
omständigheter: En av de viktigaste är, att affärsmännen lärt sig att
Ihälla ihop och bevaka sina gemensamma intressenten konst som
producenterna i allmänhet ännu icke ha lärt men som de måste lara sig, ju
förr desto bättre.»
Av dessa intressanta upplysningar i Jordbrukarnas Föreningsblad kan
anan draga en rad slutsatser. Ett par av dem äro:
1. En genom jordbrukarnas egna andelsföretag bättre ordnad och
behärskad försäljning, varigenom även kunde skapas en intim kontakt och
idirekta förbindelser med konsumenternas kooperativa organisationer,
skulle utan tvivel tillföra jordbrukarnas övervägande flertal betydligt
större ekonomiska fördelar än som någonsin kan åstadkommas genom
tullar, exportpremier, inmalningstvång ocji andra liknande påhitt.
2. Att socialdemokratiska partiet pekade på en av vårt
jordbrukar-problems kärnpunkter, då det i sitt manifest för andrakammarvalen 1928
Jade: »Jordbrukarnas utsikter att vinna en bättre ekonomisk ställning
beror därför i hög grad av deras förmåga till organisation...»
SOCIALDEMOKRATERNA OCH
ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN.
En huvudpunkt särskilt i den Kilbomskommunistiska agitiationen mot
socialdemokratin rör arbetslöshetsförsäkringsfrågan. »Anklagelserna» från
nämnda håll gå framför allt ut på:
1) att socialdemokraterna icke i regeringsställning lagt fram förslag
om arbetslöshetsförsäkring utan »sprungit ifrån givna löften»;
2) att socialdemokraterna motionsvis ha lagt fram förslag om
frivillig arbetslöshetsförsäkring, som uteslutit stora arbetargrupper;
3) att socialdemokraterna velat »befria arbetsköparna» från att
ekonomiskt bidraga till arbetslöshetsförsäkringen.
Följande punkter torde giva tillräckligt besked om socialdemokratins
ställning till frågan: <
1) En kommitté med uppdrag att framlägga förslag om
arbetslöshetsförsäkring tillsattes 1915. Den arbetade i sju år; dess betänkande kom
den 30 december 1922. Tre månader efter störtades den andra
Brantingska regeringen; tiden var för kort för den att framlägga förslag till
riksdagen.
2) Vid 1924 års riksdag — det första tillfälle som bjöds — togo
socialdemokraterna upp förslaget som gruppmotion. Denna motion
anbefallde frivillig arbetslöshetsförsäkring, som huvudsakligen skulle komma
ätt bygga på fackföreningarnas arbetslöshetskassor. Att gå en annan
väg var icke möjligt, ty något annat förslag i denna invecklade fråga,
Yar icke utarbetat. Ville man i detta läge över huvud taget ha något alls,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
