Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 25 aug. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 In- och utrikes
gande kravet, att kapitalet skatt kontrolleras och att arbete skall
beredas. En anslutning till den negativa kritiken är av en
grundläggande betydelse, därför att den innebär en positiv förklaring, att
man vill vara med om att rätta till det som i vårt ekonomiska liv är
uppenbart orimligt, även om dessa rättelser skulle föra med sig
radikala ändringar i den ekonomiska organisation, som kallas den
kapitalistiska.
DÅ MAN FRÅN HÖGERHÅLL alls ger sig in på en
diskussion av krisen och det kapitalistiska systemet, söker man
regelbundet lägga skulden på sådana faktorer, som man anser ligga
utanför den egentliga ekonomiska organisationen. Lika säkert som
de borgerliga av mera liberal orientering skjuta fram tullmurar och
subventioner lika säkert har man att från högerhåll vänta
hänvisningar till det tyska skadeståndet. Bortsett från att nu varken tullar eller
krig och skadestånd kunna klippas ut ur sitt sammanhang med hela
den ekonomiska ordning, vari de äro infogade och förläggas till en
av kapitalismen och kapitalister oberoende "politisk" värld, stranda
alla försök att finna special förklaringar till den nuvarande krisen på
det uppenbara faktum, att den bara är sista exemplaret av ett sen
gammalt välbekant släkte. Hur man vrider och vänder på saken,
kommer man inte ifrån de faktorer i den kapitalistiska organisationen,
som alltid tenderat till att med vissa mellanrum sätta en del av
produktionsmekanismen ur funktion. Hur svåra dessa rubbningar sedan
blivit, kan i hög grad ha varit beroende av tillstötande, "utifrån"
kommande moment. Beveridge uttrycker saken kortfattat i sitt på annat
ställe omnämnda inlägg om krisen: "Fastän det inte skulle vara
riktigt att säga, att krisen förorsakats av nationalismen, är det en
överdriven nationalism i form av krig, krigsskulder och skadestånd,
tullpolitik och finanspolitik, som ger krisen mycket av dess
utomordentliga häftighet." Om högerns ledare hade hållit sig på denna
fastare mark, hade han kunnat följa engelsmannen även i hans
motivering för att avvisa socialismen: om den socialistiska hushållningen
misslyckas, kan det hända att vi förstöra ting som äro mera värda
än det ekonomiska välståndet, under det att vi med bevarad
kapitalism i värsta fall få en kris igen likadan som den nuvarande.
Förmodligen har herr Lindman på känn, att det försvaret duger bland
folk som trots allt klara sig även under krisen, men inte vädjar
mycket starkt vare sig till arbetslösa eller nödställda bönder. Därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
