Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 25 aug. 1932 - Henrik de Man: Den nyupptäckte Marx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420 Hendrik de Man
ett nödvändigt stadium i utvecklingen, emedan människan först måste
göra naturen till föremål, innan hon medvetet kan förverkliga
enheten med den; hon måste höja sig ur den, innan hon kan höja den
till sig.
I det människan träder mot de ting, som hon frambragt och mot
sitt arbetes produkter som "ett främmande, fientligt, mäktigt, av
henne oavhängigt föremål", träder hon i motsättning till det
"förkroppsligade" arbetet själv och till en "främmande, fientlig, mäktig,
av sig oavhängig människa, som är herre över detta föremål". Det
konkreta uttrycket för detta förhållande i det nuvarande samhället
är alltså klassmotsättningen genom privategendomen. Denna
förutsätter det "ofria arbetet" såsom "verksamhet i tjänst hos en annan
människa, under en annan människas herravälde, tvång och ok".
Marx tillmäter skilsmässan från verksamheten, alltså
arbetsglädjens problem, samma betydelse som skilsmässan från arbetsprodukten,
alltså utsugningens problem. Vari består arbetets skiljande från
människan? Först i att arbetet för arbetaren är något yttre, som
icke hör till hans väsen, så att han icke bejakar sig i sitt arbete utan
förnekar sig, icke känner sig väl utan olycklig, icke utvecklar någon
fri fysisk och andlig energi utan späker sin kropp och ruinerar sin
själ. Arbetaren känner sig därför hos sig först utanför arbetet och
utanför sig själv vid arbetet. Hemma är han, då han icke arbetar,
och då han arbetar, är han icke hemma. Hans arbete är icke
frivilligt utan tvunget, tvångsarbete. Det är inte tillfredsställandet av
något behov utan blott ett medel att tillfredsställa yttre behov.
Visserligen lida icke alla människor på samma sätt under detta
allmänna "avmänskligande". Om arbetsprodukten icke tillhör
arbetaren, så är detta blott därigenom möjligt, att den tillhör en annan
människa. Om arbetet för honom är ett kval, så måste det bereda
en annan njutning och levnadsglädje. Därför är intressemotsatsen
mellan ägare och icke-ägare det samhälleliga uttrycket för
motsättningen. I Manuskriptets ekonomiska del analyseras denna
intressemotsats och visas med satser, som innehålla alla Kapitalets
väsentliga grundtankar. Särskilt anmärkningsvärt är, att det kapitalistiska
utsugningsförhållandet framställes som ett maktförhållande, ett
resultat av en olika social maktfördelning i stället för som ett blott
värdemängdsförhållande. Vidare talas icke här ett rent
vetenskapligt, till synes värdefritt analyserande språk utan den sedliga
upprördhet, som ligger under denna analys, träder ofta i dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
