Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 10 sept. 1932 - Magnus Nitsson: Hur göra antitesen till syntes?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur göra antitesen till syntes? 481
det bevisar också att denna front ännu så länge är mest bara en
from önskan. Om också arbetarna i länder med en stark
fackföreningsrörelse något litet börjat dämpa den inbördes konkurrensen och
förkasta underbudets metod, så har dock denna metod obegränsad
användning ännu, så snart det gäller våra klassbröder i andra länder.
Ty konkurrens på varumarknaden är realiter sett av ungefär samma
innebörd som konkurrens på arbetsmarknaden.
Visserligen låter väl talet om att arbetarna och arbetsgivarna skulle
"sitta i samma båt" ganska barockt, men så länge det nuvarande
systemet härskar ligger det onekligen något i detsamma. Man bör
kanske rent av fullständiga metaforen och säga att arbetarna —
efter känt föredöme — äro fastsmidda vid båtarna (industrierna,
arbetsplatserna) medan däremot kapitalisten är relativt fri och har
ojämförligt större möjligheter att rädda sig över till en annan farkost
då den egna börjar ta in vatten. Det är verkligen så finurligt ordnat
att de utsugna tvingas att rädda utsugarna och utsugarnas egendom.
Att de inte utföra denna bedrift av kärlek till vederbörande betyder
knappast något i detta sammanhang.
Den moderne kapitalisten har förstått att spela ut de olika ländernas
arbetare mot varandra och på samma gång sammankoppla deras
intressen med hans egna. Tricket är på sätt och vis genialt. För att
få arbete och bröd för dagen måste arbetarna konkurrera ut sina
klassbröder på andra sidan gränsen. Ögonblicksbehoven stå i vägen
för framtidsmålet.
Till de rent ekonomiska faktorer som här vidrörts komma en rad
andra av så att säga psykologisk art, såsom det (ofta) gemensamma
språket, en i stort sett gemensam litteratur — som om den dock aldrig
är renodlat nationell dock har sin nationella egenart — en gemensam
historia, likartade seder och bruk ete. Var och en av dessa bidraga
säkerligen i sin mån att vidmakthålla nationalmedvetandet och
fosterlandskärleken. Och chauvinismen.
Hur som helst med den saken. Det kan kanske råda delade
meningar om vilka orsakerna till den överallt uppblossande nationalismen
äro, men man kan dock icke bestrida dess förefintlighet. Visserligen
göra sig också motsatta tendenser gällande i någon mån, men dessa
äro jämförelsevis svaga och de manifestera sig mest i ord medan
nationalismen däremot tar sig uttryck i handling.
Att denna utveckling mot nationalism och chauvinism är en
gigantisk dårskap i en tid då framstegen på det tekniska gebitet göra ska-
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
