Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 3 dec. 1932 - Hartvig Selfors: Varför är depressionen internationell?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varför är depressionen internationell? 595
bli dyrare, varför man därav skulle kunna draga den slutsatsen, att
jämvikt så småningom av sig själv uppnås, men landet får, på grund
av den fria valutanoteringen, lämna en större mängd exportvaror i
utbyte mot importvarorna.
Alltså: om importen är större än exporten och ett sådant tillstånd
får fortsätta utan att något ingripande från statsmakterna göres,
så kommer en hastig och oavbruten prisstegring att bli följden. Det
hela kommer att sluta i ett tillstånd liknande den minnesrika tyska
inflationsperioden.
Ett stabilt penningvärde har ju varit alla tiders för att inte säga
alla partiers önskan. På intet område har en sådan rörande
enighet rått, som just att myntets värde skall hållas stabilt.
Emellertid är det privatkapitalistiska samhället, som vi snart skola se, så
konstruerat, att man icke samtidigt kan ha en stabil prisnivå och full
sysselsättning för arbetskraften. Man får välja mellan å ena sidan
en i bästa fall sakta stigande prisnivå och full sysselsättning för
arbetskraften och å andra sidan en stabil eller fallande prisnivå och
en allt större och stigande arbetslöshetsarmé. Vad skola framtidens
människor välja?
För nationalekonomer har det alltid stått klart, att en centralbank
kan reglera prisnivån. Med höga utlåningsräntor eller att mera direkt
skärpa villkoren för lån, ha centralbankerna haft ett verksamt sätt
att hindra varuef ter frågan. Bytesmedlen, pengarna, som ju inte
komma ut till allmänheten på annat sätt än genom lån hos riksbanken,
kunna minskas eller ökas. Om man i ett land varje vecka behöver
en viss mängd pengar för utbetalning av arbetslöner,
materialkostnader m. m., så måste denna penningmängd finnas även i
fortsättningen. Blir en del av penningmängden diktatoriskt indragen, så blir
ju en del arbetare utan lön, d. v. s. utan arbete. Alla i landet
cirkulerande pengar äro på kort tid utlånade av riksbanken, vilken alltså
när som helst kan återfordra dem, och vi stå där med två tomma
händer, utan möjlighet att få ut våra löner eller köpa och sälja varor.
Riktigt så sträng är emellertid inte riksbanken. Men den kan säga:
köpas för mycket importvaror och priserna stiga, måste vi minska den
allmänna köpkraften i landet. Då företagarna vilja ha lån för
utbetalning av arbetslöner och köp av material, så skärper man
villkoren för lånen eller om detta inte hjälper, så helt enkelt nekar man
lån. Den utelöpande penningmängden skall hållas tillbaka till varje
pris. Följden av detta blir att en del arbetare måste avskedas, varu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
