Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 3 dec. 1932 - Hartvig Selfors: Varför är depressionen internationell?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
596 Hartvig Selfors
efterfrågan blir mindre, konkurrensen skarpare och prisstegringen
hålles tillbaka.
Det är alltså inte kreditransoneringen i och för sig som håller
priserna tillbaka. Den verkande kraften är den skärpta konkurrens,
som uppstår, då produktionsfaktorer av alla slag konkurrera om
sysselsättning. Ökas icke mängden betalningsmedel i proportion till de
ständigt ökade produktionsmöjligheterna, så förbli en del
produktionsfaktorer utan sysselsättning, men de vilja tydligen ha
sysselsättning, och under det de konkurrera om denna, hålla de priserna nere.
Ujnder den fullständigt fria konkurrensens tidevarv var en på detta
sätt företagen reglering av prisnivån en betydligt lättare sak. Då
behövde man, för att hålla prisnivån nere, icke så stora mängder
lediga produktionsfaktorer. Produktionens koncentration i truster,
karteller och andra storföretag har förändrat de inbördes
konkurrensförhållandena. Men behovet av konkurrens är ett med det
kapitalistiska samhället. Trycket, för att hålla prisnivån nere, måste därför
tillskapas genom att större mängder lediga produktionsfaktorer
konkurrera om sysselsättning. I den mån som monopolföretagen gå
framåt måste den industriella reservarmén alltså hållas upp i allt
större numerär, de maskiner som stå lediga måste vara flera och
råvarulagren ha större omfång. Och för att än ytterligare teckna
utvecklingen kan man tillägga: konkurrens skapar koncentration och
försvar i allt större formationer, vilket i sin tur nödvändiggör en
allt större och större arbetslöshetsarmé.
Så länge valutahandeln är fri, kan icke ett enskilt land företaga
åtgärder för produktionsstegring. Medan arbetslöshet och
fattigdom breda ut sig över landet, blir man dömd till att vänta och se
hur världskonjunkturen utvecklar sig. Varje tendens till en ojämn
produktionsstegring mellan de olika länderna medför för det
enskilda landet ett ofelbart hot mot prisnivån. Och varje sådant hot
ett lika tvunget ingripande från centralbankens sida. Antag att i det
enskilda landet full försörjning med betalningsmedel äger rum och
att produktionen därigenom eller på annat sätt kommer i gång,
arbetslösheten minskas och den inhemska köpkraften visar tendens till större
stegring än vad som sker i de övriga länderna. Vad sker då? Får
en sådan produktionsstegring lov att fortsätta? Nej! Det är tydligt,
att om arbetstillgången och därmed den allmänna köpförmågan blev
större inom landet, så efterfrågar man mera importvaror än förut.
Fortsätter däremot depressionen i utlandet, kan man icke beräkna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
