Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 3 dec. 1932 - Victor Svanberg: Gentlemannens svanesång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610 Victor Svanberg
ägande och kärlek menar mer än tillfredsställelsen av primitiva
begär. Hans ägomänniska är makthavaren, härskande över sin
omgivning med ett ord, en blick. Och kärleksmänniskan är omvänt den
som har förmåga av impulsiv hängivelse. Man finner samma två
grundtyper i författarens kvinnogalleri, och om givartypen här är
mindre sällsynt än bland männen, är i gengäld kapitulationen
snabbare inför det, som för båda könen är det oundvikliga ödet:
konvenansen. De äro flugor som fångas i nätet, sprattla mer eller sprattla
mindre, fastna, dö.
Häftiga yttre konflikter äro icke vanliga i Galsworthys värld. De
hårda orden äro i ringa procent, och de hårda handlingarna äro
mjukt inlindade, om de icke kunna kringgås. Den befrielse, en
katastrof kan skänka, ha dessa belevade människor svårt att nå fram
till. Vrede likaväl som glädje, olycka lika väl som lycka äro för
livliga känslor att ingå i deras korrekta tillvaro.
När lidelsen dyker upp vid horisontlinjen, stiger den ofta upp ur
det böljande människohav, vari gentlemännens klass är en stolt men
liten klippö. Öborna sträcka sig efter den, dra den till sig men
kunna ej hålla den kvar, än mindre våga de följa med ut bland
vågorna.
Oförmågan att uppleva rikt och omedelbart är den förbannelse,
som följer Galsworthys gentlemän. Man kan till en del förklara
detta genomgående drag ur teoretisk pessimism, ur utomengelsk
litterär tradition — ty fransk och rysk berättelsekonst ingår i hans
utbildning — och ur hans personliga temperament. Men i den mån
hans diktning är en sannfärdig skildring av hans landsmäns liv, har
man rätt att söka orsaken till romanhjältarnas karaktärsdrag i de
verkliga engelsmännens karaktärsdrag.
Varifrån har då livsodugligheten kommit in i gentlemannens
karaktär ?
Gentlemannens anor äro höga men blandade. Längst ut på ena
kanten av stamträdet skulle jag vilja sätta Vilhelm erövraren, i andra
hörnet Calvin.
Vilhelm erövraren organiserade Europas säkerligen strängaste och
på samma gång smidigaste överklass-samhälle. Den aristokrati, vars
spetsar alltjämt kunna peka på normanniska förfäder, har på många
sätt visat sig överlägsen ståndsbröderna på Europas kontinent. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
