Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 30 maj 1933 - Förenta staterna och krigsskulderna. Av Sven G. Strand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medel- Skuldernas värde Procent i Procent
ränta efter 3 % i tillägg avskrivet
milj. doll.
England ............ 3,3 % 4,923 7 —
Frankrike .......... 1,6 2,734 — 32
Italien.............. 0,4 782 — 62
Belgien .............. 1,8 302 — 28
Polen .............. 3,3 191 7 —
Tjeckoslovakien .... 3,3 125 8 —
Rumänien .......... 3,3 48 8 —
Jugoslavien ......... 1,0. 30 — 52
Estland ............. 3,3 15 7 —
Finland ............ 3,3 9 7 —
Litauen .............. 3,3 6 7 —
Lettland ............ 3,3 6 7 —
Ungern .........- ■ > > 3,3 2 7 —
9,173
Under en tid visade sig inga svårigheter att göra de regelbundna
amorteringarna, då gäldenärerna i de flesta fall mottogo till och med
större summor från Tyskland i form av krigsskadestånd, vilket i sin
ordning mer än väl täcktes av långa amerikanska investeringar i
Tyskland. Dessa kapitalplaceringar började emellertid att avtaga
under 1929 som följd av boomen på börsen i New York för att under
1931 drastiskt upphöra under, trycket av den allt mer tilltagande
världskrisen och de tyska betalningssvårigheterna. De katastrofalt
fallande varuprisen på världsmarknaden i förening med
importrestriktioner i olika länder blev inom kort så ödeläggande för den
tyska betalningsförmågan, att det ej längre var möjligt att göra några
skadeståndsbetalningar till utlandet. De amerikanska gäldenärerna
funno sig således berövade inkomsterna från de tyska betalningarna
och detta under en tid av allvarliga finansiella svårigheter. I avsikt
att rädda Europa från ett hotande ekonomiskt sammanbrott, som
svårt skulle beröra Förenta staterna, föreslog president Hoover i
juni 1931 uppskov under 1 år med alla avbetalningar på krigsskulder
och skadestånd. Efter det att vissa medgivanden gjorts Frankrike,
bl. a. att de uppskjutna avbetalningarna skulle med ränta erläggas
under 10 år med början den 1 juli 1933, antogs Hoover-moratoriet
den 6 juli 1931.
Allt efter som världskrisen förvärrats har frågan om
krigsskulderna kommit i förgrunden av diskussionen. President Hoover har
således förklarat, att den abnorma situationen i världen måste tagas
med vid beräkningen, samt att U. S. A. icke får utkräva mera än
som står i harmoni med gäldenärernas betalningsförmåga. I okt,
1931 föreslog han kongressen att återuppliva den gamla
krigsskulds-kommissionen och ge denna bemyndigande att förhandla om nya
överenskommelser med de utländska gäldenärerna under
hänsynstagande till det förändrade världsläget. Kongressen gick emellertid
icke med på förslaget utan antog i stället en resolution, vari klart
utsädes, att varje reducering eller avskrivning av krigsskulder nu
eller i framtiden står i .strid mçd kongressens politik. Denna kongres-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
