Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 31 juli 1933 - Samhällets rationalisering. Av Karl Fredriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samhällets rationalisering 385
om att socialisera bostadsproduktionen och överföra såväl
fastigheter som tomtmark i samhällets ägo, då skulle man sannolikt även
inom vida kretsar på socialdemokratiskt håll betrakta ett dylikt
förslag som något alltför vidlyftigt, vågsamt och svårgenomförbart att
börja socialiseringen med. Här ligga nämligen svårigheterna mera
omedelbart påtagliga för gemene man. Hyresgästen vet hur svårt
det är få ner hyran bara med någon tia, och han tänker: hur ska
man bara kunna inbilla sig att det går att ta hela huset och tomten?
Att däremot socialisera t. ex. den elektriska verkstadsindustrin, det
faller sig vid första påseende lätt och behändigt: den är förtrustad
och storkapitalistisk, bära att ta hand om!
Eljest torde det ligga så till, att vill man börja socialisera, så är
övertagande av bostadsproduktionen och äganderätten till
bostadsbeståndet i betydligt högre grad realpolitik och i tekniskt avseende
ett enklare problem än socialisering av den elektriska
verkstadsindustrin.
Detta må emellertid bli en senare fråga. Vad jag önskar
framhålla och understryka är, att en socialisering, som i förut nämnd
ordning sker för att säkerställa ett givet konsumtionsbehov, kommer att
i regel ställa sig betydligt mera lättorganiserad och självfallen än
om man skall söka lösa problemet från andra hållet: först fundera
ut vilken del av produktionsapparaten som lättast och lämpligast låter
sig socialisera.
Det är självklart, att man för något så komplicerat och
vittomfattande som socialiseringsproblemet icke kan ställa upp ett schema som
gäller för alla situationer och i alla lägen. Jag vill inte kategoriskt
påstå, att vi förut vänt socialiseringsproblemet bakfram, och att vi
nu bara ska vända det helt om för att få det rätt. Men jag påstår,
att åtminstone vår teoretiska inställning till problemet har blivit
ensidig och att en rekognoscering från andra utgångspunkter måhända
kan anvisa vägar, på vilka en framryckning kan ske snabbare och ge
mera omedelbara resultat än vad som står att vinna vid belägring
och stormningsförsök framför de branta och svårbestigliga murar
som "produktionssidan" erbjuder.
Vägen över höjda sociala minimistandards innebär principiellt icke
den nyorientering, som många socialdemokrater ansett ofrånkomlig
inför vad som hänt socialdemokratin i Tyskland. Den svenska social-
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
