Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 31 okt. 1933 - Den ryska revolutionens förutsättningar. Av C. O. Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ryska revolutionens förut sättning ar 557
miljon. Det amerikanska samhällets livliga klasscirkulation, dess
starkt utvecklade kretslopp, minskar avstånden mellan klasserna, ger
arbetarna relativt stora möjligheter att avancera till de högre skikten
och försvagar därmed känslan av klassbundenhet. Vad som — för
att återvända till norrlandsradikalismen — skiljer sågverks- och
gruvdistrikten samt andra norrländska industrisamhällen från de sociala
bildningar, där arbetare eljest äro förekommande, nämligen
städerna, är i stort sett arbetarklassens mera markerade avgränsning,
bristen på förmedlande och absorberande befolkningselement, på
medelklass. Detta i förening med långa geografiska avstånd och mindre
gynnsamma transportförhållanden inskränker de sociala
cirkulations-möjligheterna, avgränsar arbetarklassen och skärper klasskänslan.
Naturligtvis sammanhänger detta med yrkeslivets ensidiga
inriktning, med den ekonomiska verksamhetens brist på
mångsidighet i dessa samhällen. De äro skapade av och beroende av en enda
produktionsgren och kunna ej bereda utrymme för någon
småborgerlig verksamhet vid sidan av denna, i varje fall ej i så stor
utsträckning, att det påverkar arbetarklassens sociala
befordrings-möjligheter.
Den sammanväxning mellan arbetarklass och medelklass, som i viss
mån förekommit i de västeuropeiska länderna och än mer i Amerika,
och som lett till en försvagning av arbetarklassens känsla av social
utestängdhet och dess sociala oppositionsstämning, har emellertid
skett icke endast därigenom, att medelklassen, och i första hand
givetvis den lägre medelklassen, absorberat arbetarelement i en viss
proportion, utan även på så sätt, att borgerliga intressen, tanke- och
handlingsvanor spritts från medelklassen till arbetarklassen. Den
ökning av de reala inkomsterna, som arbetarna tillkämpat sig genom
sina fackliga aktioner, har sålunda i stort sett utnyttjats till att höja
arbetarklassens levnadsstandard, att närma den till medelklassens,
att minska skillnaden i fråga om konsumtion, vanor och uppträdande
mellan medelklass och arbetarklass. Den så energiskt motarbetade
lönekampen synes direkt ha bidragit till att binda arbetarklassen vid
och att införliva den med det borgerliga samhället. Det är numera
mera ideologin än levnadsstandarden, som skiljer medelklass och
arbetarklass åt. Ty arbetarklassens marxistiskt färgade ideologi har
varit alltför djupt rotad att kunna undanträngas av de förändrade
yttre förhållandena.
Cirkulationen mellan arbetarklass och medelklass och
standardutjämningen mellan dessa klasser äro emellertid ej alternativt
verkande medel att minska avståndet mellan dem. Fastmera synas dessa
medel endast kunna uppträda i förening. Ty liksom den sociala
cirkulationen förutsätter en viss social differentiering, en utfyllnad
av de sociala klyftorna med förmedlande mellangrupper, förutsätter
standardutjämningen en liknande differentiering av livsföringen. Ju
mindre skillnaden är mellan de standardiserade normerna för
behovstillfredsställelsen, mellan de socialt fixerade sätten för de primära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
