Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 26 dec. 1933 - Olof Olinder: Den interkommunala skatteutjämningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN IN T ERK O MM U N AL A
SKATTEUTJÄMNINGEN
■Av OLOF OLINDER.
Det torde väl numera kunna anses vara konstaterat, att den ofta
påtalade olikheten kommunerna emellan ifråga om storleken av
utdebiteringen per skattekrona i huvudsak har sin grund däri, att
kommunerna icke hava möjlighet att anpassa sin hushållning efter
förhandenvarande ekonomiska resurser. Enligt Iag och praxis uppställas
vissa minimifordringar med avseende å den kommunala standarden.
Fordringarna äro givetvis varierande för skilda typer av kommuner
-~ man kräver icke detsamma av en landsortskommun, en köping,
en småstad eller en storstad -— men för kommuner av en viss
enhetlig typ äro ..minimifordringarna tämligen fast fixerade. De
ekonomiska betingelserna, och framför allt skattekraften, d. v. s. antalet
skattekronor per invånare, äro däremot synnerligen varierande. Det
är dessa omständigheter — fixerade minimifordringar och bl. a.
växlande skattekraft — som i första hand äro anledning till det
synnerligen varierande skattetrycket.
Att så är förhållandet har påvisats av den år 1929 tillsatta s. k.
skatteutjämningsberedningen, vilken i slutet av år 1932 framlade
sitt betänkande, och det har för övrigt även vid tidigare företagna
utredningar kunnat konstateras. I skatteutjämningsberedningens
statistiska utredning framhålles bl. a., att den kommunala standard,
söm den kommunala förvaltningen uppnått inom landskommunerna,
är i stort sett densamma inom såväl skattetyngda kommuner
(varmed i berörda statistiska utredning förstås kommuner, som under
något eller några av åren 1926—1928 hade allmän kommunal skatt
uppgående till minst 10 kr. per skattekrona) och icke skattetyngda
kommuner. För samtliga landskommuner var år 1928 beloppet
netto-utgifter per invånare nästan exakt lika stort för de skattetyngda
och de icke skattetyngda kommunerna, nämligen 26:08 kr. för de
skattetyngda och 26:09 kr. for de icke skattetyngda. Antalet
skattekronor per invånare utgjorde däremot 2,5 7 i de skattetyngda
kommunerna och 4,19 i de icke skättetyngda kommunerna. Av en
mångfald sammanställningar i berörda utredning framgår, att
utdebiteringen per skattekrona i regel är omvänt proportionell mot skattekraf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
