Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1934 - Händelser och spörsmål - Norsk kriseplan - Norska böndernas skuldsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål IIS
av smør i margarinen. Tidligere har flere av partiets representanter i
stortinget støttet slike forslag tit hjelp for husdyrproduksjonen når de
blev fremmet fra annet hold. Nu tar partiet dem op som sine, i
erkjen-nelse av at også byenes og industristrøkenes arbeide rf orb rukere må være
villige til å yde visse offer for å kunne bringe hjelp til de kriseramte
produsenter på landsbygden, og søke å sikre flertall for tiltakene til kamp
mot arbeidsløsheten, som beregnes direkte å skulle sette i arbeide 70 à
75,000 mann og indirekte c:a 100,000.
Som det vil sees tar planen for jordbrukets vedkommende sikte på en
høiere grad av beskyttelse for hjemlig produksjon. I forslagene om1
støtte til industrien er bruddet med partiets tidligere frihandelslinje ennu
mer utpreget. Det foreslås ganske visst en intensivering av arbeidet for
utvidelse av eksporten, bl. a. ved bevilgning av en eksportkredittgaranti på
|50 mill. kr. Men hovedvekten i forslaget legges på støtte av
bestrebel-sene for å utvikle den industri som arbeider for hjemmemarkedet, og der
kreves optatt et energisk arbeide for å få bragt på det rene »hvad det
kan gjøres for å erstatte mest mulig av vår import av industriprodukter
med norsk produksjon». Denne nasjonale selvforsyningslinje begrunnes
med utviklingen av de handelspolitiske forhold landene imellem. Men den
må også sees i sammenheng med den sterke understrekning av at vi må
frem til en nasjonal planøkonomi som på flere steder går igjen i planen.
På dette punkt, likesom overfor de meget vidtgående forslag om
garanti av alle bankinnskudd, kan der reises berettiget tvil om planen
ikke går for langt på nye veier. Forestillingen om en vidtdreven
selv-forsyningspolitikk i et lite land som Norge, sterkt avhengige som vi er av
vår store skibsfart og av eksport både av fisk og industriprodukter, synes
ikke tilstrekkelig underbygd. At den ikke har møtt sterkere kritikk
innen partiets rekker kan muligens føres tilbake til at månge års isolas jon
fra internasjonal arbeiderbevegelse har vennet partimedlemmene til i
al for høi grad å betrakte problemene under rent nasjonal synsvinkel.
Halvard M. Länge.
Norska böndernas Om depressionen för arbetarnas del tar sig
hårdskuldsättning. nänt uttryck i en oerhörd arbetslöshet, betyder den
för bönderna fallande priser och ökade svårigheter
latt komma ut med räntor och amorteringar på de skulder, som belasta
jordbruket. I många länder ha vittgående åtgärder måst vidtagas för att
!på ett eller annat sätt lätta detta gäld- och räntetryck. En första
förut-jsättning för att veta vad som bör och kan göras är då att ha reda på hur
gälden ligger och i vilken utsträckning den kan bäras. En undersökning
pågår hoa oss och i Norge har en nyligen slutförts, vars resultat kan
vara av intresse. Här kan emellertid endast ett kort referat ges och den
som vill ha närmare reda på detaljer hänvisas till Norges offisielle
stati-stikk 1933: IX: 18, Gårdbrukernes og småbrukernes formue og gjeld.
Priset är 2 kr.
Uppglifterna avse den 1 januari 1932 och åtskilligt kan således ha
förändrats sedan den dagen men i stora drag torde resultatet dock alltjämt
vara giltigt. Det befanns då, att den genomsnittliga skuldprocenten ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
