Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 26 sept. 1934 - Gösta Langenfelt: Den internationella hjälpspråksfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
syd. I de flesta civiliserade länder ingår engelskan på skolplanen
och i radion som undervisningsämne. Den rikt doterade organisation
som heter International Auxiliary Language Association, som hittills
nöjt sig med att stöda konstspråksprojekt, borde understödja
jämförande analyser av lånordsfrekvensen i alla språk efter 1900;
resultatet skulle utan tvivel visa, att lån från engelskan förekomma
talrikast. Sådana intränga genom sjömännen, sporten, talfilmen, radions
engelska jazzkupletter i alla land, handeln, (indirekt) genom
emigrationen till U. S. A. och Kanada, genom folkrörelser inom
religion och nykterhet (sekterismen, K. F. U. M.(K.), I. O. G. T.),
scouter, genom finansväsendet och andra tekniska förhållanden,
Nationernas förbund, den vida (och i jämförelse med andra språk
mest) spridda engelska översättningslitteraturen i alla länder, och
slutligen, genom de anglosaxiska nationernas reslust, som har
tillföljd att hotell, restauranger och affärer föredraga att anställa
engelskkunnig betjäning. Mr C. K. Ogden, dir. för Orthologiska
institutet i Cambridge, har i sin uttömmande och kvicka skrift
"Debabelization" (Kegan Paul) samlat ett obestridigt material, som visar
engelskans numerära överlägsenhet även utanför det brittiska
världsriket och U. S. A. med besittningar. Sedan detta arbete utkom (1930)
har dr W. W. Yen i januari 1931 i Peiping meddelat, att engelskan
är mest spridd i Kina; Pacific Council har den 3 november 1931 i
Sjanghaj uttalat sig för engelska, och i The Observer (5 febr. 1934)
har Sir Denison Ross meddelat, att franskan, som förr var Egyptens
hjälpspråk, numera icke förekommer oftare än engelska. Det torde
icke vara någon överdrift att säga, att kunskapen om engelska ord i
den icke-anglosaxiska världen är relativt större och absolut mera
spridd än sådan i vilket annat utländskt språk som helst. Det
är icke blott genom de engelskspråkiga ländernas stora utsträckning i
rummet och politiskt viktiga roll som engelskan vunnit denna
spridning och infiltration i andra språk. Engelskan har i sig själv vissa
inneboende förtjänster: språket är analytiskt, d. v. s. dess
formbyggnad är icke försedd med ett rikt böjningsändelsesystem av latinsk,
tysk eller finsk typ, utan den besitter till största delen enstaviga
ord, som genom sin ställning i satsen och i sitt samspel med
prepositioner, skänka meddelandena klarhet. Dess formlära och, för
vardagsmeddelanden, enkla syntax äro reducerade till ett drastiskt
minimum. Genom ordförrådets uppdelning i 50 : 50 av romanska
(latinska) och germanska glosor, inställa sig för lärjungar från olika
länder hjälpande associationer eller igenkännanden.
Under sådana förhållanden borde ju engelskan vara självskriven
till rollen som blivande och erkänt internationellt hjälpspråk. Men
här anmäla sig svårigheter. Konstspråksidkarna förfäkta, att ett
nationalspråk drages med just idiom, d. v. s. egenartade och av
kulturen betingade uttryck, som aldrig kunna i tillräcklig
utsträckning behärskas av främmande lärjungar. Dessutom påstå de, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
