Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 27 okt. 1934 - Erik Törnfelt: Friheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
diktaturgodtyckets auspicier. Om den stora mängden tyskar verkligen
trodde, att valet stod mellan frihet och ordning, så ha de efter ett och
ett halvt års tyrannvälde haft många anledningar att känna sig
skamligt bedragna. Ty den "ordning", vars välsignelser de nu få njuta,
består i omyndighet, ofrihet, otrygghet — den består kort sagt däri,
att de ha blivit slavar.
Bilden är skrämmande. Och den ställer nya problem i
blixtbelysning inför våra ögon.
Skola vi vara i stånd att under alla tänkbara situationer försvara
och bevara vår folkfrihet? Måste vi ge avkall på någon del av
frihetsprincipen för att kunna värna det väsentliga?
Den sista frågan är en svår fråga. Det är klart att varje
verklig frihetsvän måste reagera när exempelvis en person offentligt
påyrkar att en bokhandel skall bojkottas, därför att den skyltar med
Hitlers bok "Min kamp" eller när högerledaren Lindman kräver, att
bolsjevikpartierna skola förbjudas. Frihetsprincipen bör ju ge samma
rätt åt alla åsikter och partier. Men å andra sidan måste man med
förfäran konstatera, att det just var den vidsträckta friheten i
Weimarrepublikens Tyskland, som gav frihetsfienden Hitler
möjlighet att svinga sig upp till maktens tinnar. Han missbrukade friheten,
Han använde sig av den och — dödade den.
På denna punkt uppstår en motsättning, som utgör en allvarlig
varning till alla frihetsälskande folk. Där uppstår ett problem, som
måste genomdiskuteras och lösas innan det blir för sent. Tysklands
frihet var visserligen inte gammal och grundmurad som vår. Den
hade fötts ur världskrigets kval och ångest i en anda av febersjukdom
och förtvivlan. Den var som ett träd utan rötter och kunde lätt
trampas ned. Men även en frihet som är gammal och sund kan råka i
fara. Ett friskt träd med kraftiga rötter trampas inte ned så lätt,
men det kan dock skadas genom våldsam åverkan.
Jag har tidigare i denna artikel framhållit att frihetsbegreppets
djupaste innebörd är respekten för andras frihet. Men jag har även
sökt påvisa att denna upphöjda princip med naturnödvändighet
förutsätter en bestämd begränsning av frihetens tillämpning, en
begränsning som emellertid inte bär förtryckets kännetecken utan som på ett
sunt och naturligt sätt växer fram ur frihetens eget behov. Självklart
får man inte fatta detta så, att en naturlag reglerar det hela. Det
är de tusen krafter som reglera samhällslivet, som också reglera
frihetens områden. Dessa krafter verka i allt uppbyggande,
framstegsfrämjande arbete. Samhällsmänniskan har prövat sig fram under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
