Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 30 dec. 1934 - Herman Stolpe: Demokrati och öppen diplomati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Demokrati och öppen diplomati
43
näppeligen de verkligt relevanta. Så är det alldeles oriktigt att hävda,
att den öppna diplomatin icke skulle kräva en väl genomarbetad teknik
och speciella, noga gestaltade arbetsformer. Skall kaos undvikas, äro
denna teknik och noga utarbetade former oundgängliga — ett av
bevisen härför är just Londonkonferensen, som blev så resultatlös
bl. a. därför, att den administrerades av brittiska Foreign Office, som
saknade erfarenhet av hur en dylik konferens bör planläggas, medan
sådana erfarenheter numera äro rikligen samlade i Geneve. Tar man
del av det arbete, som presteras i Geneve, måste man få den största
beundran för den precision och finess, varmed detta stora maskineri
fungerar. Salter berättar t. ex. om en äldre fransk diplomat, som
med stor uppmärksamhet följde ett rådsmöte, ehuru varken han själv
eller Frankrike kunde äga speciellt intresse av de frågor, som just då
behandlades. På tillfrågan om anledningen till hans intresse, svarade
han: "Det är av rent yrkesintresse, jag är här. Jag är fascinerad
av själva arbetsmetoderna, som äro skickligare och mer förfinade än
dem, jag själv fått min utbildning i". Det kan visserligen med fog
hävdas, att detta komplicerade maskineri ofta gått i tomgång, och det
är bland N. F:s belackare vanligt att lägga skulden härför på
förbundet självt. För varje insiktsfull bedömare måste det emellertid
stå klart, att N. F. blott är ett medel, som kan brukas på olika sätt.
Lika litet som man kan anklaga ett tekniskt fulländat kvarnmaskineri
för att bära skulden till att mjölet blir dåligt, om orsaken är dålig
råvara, lika litet kan man anklaga N. F. för att de internationella
rådslagen inom förbundets ram ge dåligt resultat, eftersom felet är
bristande samarbetsvilja bland de parter, som mötas inom N. F.
Tydligt är emellertid, att fulländade tekniska hjälpmedel i bägge dessa
fall utgöra en av förutsättningarna för, att gott resultat skall nås,
och det är väl värt mödan att något närmare undersöka, vari
fördelarna med den inom N. F. tillämpade öppna diplomatin ligga.
Med öppen diplomati menas givetvis icke, att alla led i
förhandlingarna mellan två eller flera stater skola offentligt belysas och
kritiseras i dagspressen och av den stora allmänheten. All diplomatisk verk-’
samhet, som förtjänar namnet, kräver vissa slutna överläggningar,
icke minst mellan experter. Det är icke ens nödvändigt, att själva
slutresultatet nås under offentliga förhandlingar, ehuru detta i
undantagsfall kan ske, såsom t. ex. då Briand och Stresemann vid ett
tillfälle under ett rådsmöte kunde under diskussionens gång nå fram
till enighet beträffande de franska truppernas numerär i S aar. Ett
sådant tillvägagångssätt tillhör emellertid undantagsfallen. Däremot
kräver den öppna diplomatin, att pressen och allmänheten i berörda
stater hållas underrättade om vilka realiteter, förhandlingarna röra
sig om, samt att de beredas tillfälle att anföra skäl och motskäl, så
att en verklig opinionsbildning blir i tillfälle att utkristallisera sig,
detta såväl nationellt som internationellt. När väl
förhandlingsresultat föreligger, måste det snarast möjligt och i tydligaste form föras
till allmänhetens kännedom, så att icke opinionsbildningen ledes på fel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
