Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 25 jan. 1935 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från läsarna
121
har en obeveklig kronologi. I denna är liberalismen senare än
antiltbe-lismen eller, vilket är detsamma, har mera liv än denna liksom kanonen
i högre grad är ett vapen än lansen... Liberalismen hade i viss
mening rätt, detta måste man medge... Men den hade icke helt och hållet
rätt, och dar den hade orätt, måste man motsäga den. Europa måste
bevara det väsentliga i sin liberalism; blott under denna förutsättning kan
den övervinna den». Detta är hegeliansk, ja skulle t. o. m. kunna kallas
marxistisk historiefilosofi. Jag ber den omdömesgille läsaren därmed
jäjmföra hr Strindbergs tappra klavertramp: »Ty liberalismen, det är (för
Ortega) ljuspunkten i en eljest nog så dyster värld. Segrar icke den,
kommer Europa helt att gå under, säger samme författare, som annars
så tappert avhånar den s. k. wiassmänniskan för hennes slaviska vördnad
för slagord o. s. v.»
Ortegas bok är enligt samme anmälare »typisk för de borgerliga
historietänkarna, sojm lever i sin lilla värld av förträffliga lagar: en bättre
tid kommer av sig själv. Man behöver — och bör — inte lägga två
strån i kors.» Detta säges om en man som — jag upprepar det — varit
en av de starkaste drivkrafterna i den spanska revolutionen. Jag skall
nöja mig med att till svar citera ännu ett ord av Ortega (s. 88): »Jag
för min del skulle vilja förbehålla beteckningen genial åt en statsman,
som knappast börjat sina åtgärder förrän han bringar alla professorer i
historia ur fattningen, emedan inför deras ögon alla de lagar, som gällt
för deras vetenskap, plötsligen blivit o’gilti,ga, upphävda och förvisade till
skräpkammaren». Så är det med den »borgerlige historietänkaren», som
»lever i sin lilla värld av förträffliga lagar».
Lika kapitalt har anmälaren missförstått Ortegas ord om världens
nuvarande rikedomar. Vad Ortega gör gällande är, att världen för
närvarande förfogar över större försörjningsresurser än någonsin förr.
Är det någon, som har lust att motsäga detta omdöme? Men han ser
just i vår oförmåga att handskas med dessa stora möjligheter, så att de
verkligen komma mänskligheten till godo, ett uttryck för vår inkompetens
att styra världen. Är icke detta ungefärligen vad även en socialist skulle
kunna påstå?
Det »länder» (enligt anmälaren) Ortega »näppeligen till heder, att han
inte offrar en sida i sin studie åt problemet massarbetslöshet».
Härtill måste svaras 1) att denna massarbetslöshet icke existerade, när boken
skrevs (1927—28); 2) att problemet, hur allvarligt det i sig själv är,
icke faller inom rämen för bokens betraktelser.
Jag har därmed blott uppehållit mig vid ett par av de fundamentala
.misstag, till vilka anmälaren gjort sig skyldig, men långt ifrån alla. Han
klandrar mig, emedan jag reservatriianslöst anbefallt boken. Jag svarar
imed att än en gång utan minsta reservation på det varmaste anbefalla
den. Jag menar, art en socialdemoikrat icke behöver vara till den grad
partiträl, att han icke reservation s löst kan anmäla en bok, som i en tid
av våld och förtryck kämpar för frihet och humanitet, i en tid av
fanatisk och trångsynt nationalism kämpar för internationalism och mänsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
