Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 25 febr. 1935 - Ragnar Casparsson: Rationaliseringen och fackföreningsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetskraft, som för 100 år sedan var erforderlig för producerandet
av samma kvantitet. Några få man kunna med moderna hjälpmedel
tröska lika mycket säd per dag som 130 man med slaga. Med en
traktor, som skötes av en enda man, kunna 50 jordbruksarbetare
ersättas. En skoarbetare kan med modernt maskineri prestera samma
arbetsmängd per dag som 40 handskomakare för 25 år sedan. En
sömmerska vid en modern, elektriskt driven maskin syr lika mycket
som tidigare 32 handsömmerskor.
Det är således uppenbart att människornas möjligheter att leva
ett rikare, friare och bättre liv ökats på grund av de förbättrade
produktionsmetoderna. Ett mindre antal personer kan nu avdelas
för utförandet av arbetsprocesser, som tidigare sköttes i hemmen
och som gåvo ett vida sämre resultat. Den fortskridande
kulturutvecklingen skapar dagligen hos oss alla nya behov. Det är icke
mer än 10 år sedan de första radioexperimenten gjordes i vårt land.
Nu är radiolyssnandet ett behov för hela vårt folk, ett behov som
var okänt för våra närmaste förfäder. En helt och hållet ny industri
har tillkommit, som ger arbete och utkomst för 10,000 arbetare,
oberäknat alla som ha sin försörjning i radioaffärer och i industri-
och handelsföretag, som tillgodose radioindustrins råvarubehov.
Telefonen och telegrafen äro också relativt nya
kommunikationsmedel. De fylla en viktig uppgift i våra dagars närings- och
kulturliv, och man har svårt att föreställa sig det dagliga livet i en stad
som Stockholm — där telefonen relativt sett hittills har sin största
spridning i världen — utan det viktiga kommunikationsmedel som
telefonen utgör. Många tusen personer ha här funnit sysselsättning
för tillgodoseendet av ett nytt behov hos samhällets medborgare. På
samma sätt är det med gas- och elektricitetsverken m. fl. nya
industrier, som också fylla tidigare okända behov.
Det är ofta så, att vi sakna förmåga att upptäcka viktiga
ekonomiska eller politiska sammanhang. Vi bländas av sakens sken. När
gästgiverirörelsen avvecklades 1915 erinrar jag mig ett samtal, som
jag hade med en skjutskarl. Det var ju tidigare på det sättet, att
gästgiverierna hade skyldighet att sörja för personbefordran till ett
av länsstyrelsen fastställt pris. Transporten skedde naturligtvis under
mindre bekväma förhållanden än nu. Då institutionen avvecklades
såsom överlevad, förklarade en bekymrad kusk en stjärngnistrande
natt, då vi åkte genom snötyngda skogar, att den nya tidens påfund
skulle göra honom och 10,000-tal i hela landet arbetslösa. Jag vet
naturligtvis ingenting om vederbörandes personliga erfarenheter
efter 1915. Så mycket är i varje fall säkert, att ett större antal
personer nu äro anställda för personbefordran än någonsin tidigare.
Automobilismens utveckling har skapat arbetstillfällen åt många
10,000-tal, icke bara i fabriks- och reparationsverkstäder utan även
som servicemän, garagevakter o. s. v.
I allmänhet taget och med särskilt avseende vid svenska
förhållanden kan man säga, att rationaliseringsåtgärderna icke varit ägnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
