- Project Runeberg -  Tiden / Tjugosjunde årgången. 1935 /
282

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1 juni 1935 - Al Vanner: Ett rysslandsbesök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282

Al Vänner

hindrar allt utsvävande leverne både i fråga om mat och dryck och
i fråga om inköp. Rubein kostar så där omkring 3:60 kr. och om
man nämner, att en middag går på 10 rubel, förstås det omedelbart,
att det bleve lite dyrbart i längden. På samma sätt är det med andra
varor. Ett besök i ett museum t. ex. kostade på ett ställe 2 rubel,
en i och för sig överkomlig summa, men omräknad efter den nämnda
kursen blir det över 7 kr. och det är lite mycket.

Sedan lär visserligen den som så vill ha möjlighet att växla på
bakvägar, på den s. k. svarta börsen på gatan eller i en portgång.
Hur det går till kan jag verkligen inte upplysa om, eftersom jag inte
gjorde något försök att finna denna svarta börs, men det uppgavs
både av turister och ryssar, att det dessbättre eller tyvärr, hur man
ser det, var möjligt. Rubein lär på denna svarta börs kosta omkring
15 öre, d. v. s. att man fick ungefär 7 rubel för en svensk krona.
Då komma de nämnda priserna i ett annat läge. 1: 50 för en
middag är ju inte särskilt dyrt och 30 öre för att komma in på ett
museum kan man också stå ut med. Men om man konsekvent rörde
sig med hjälp av svarta rubler, skulle man förmodligen väcka
misstankar snart nog, ty det kunde ju med rätta undras varifrån man
fick sina rubler.

Till det yttre verkar inte t. ex. Moskva eller än mindre Leningrad
särskilt inbjudande. Husen äro i regel inte så värst väl underhållna
och gatorna lämna åtskilligt övrigt att önska. Men det tar givetvis
tid att permanentbelägga gator och vägar och det skall ingalunda
förnekas, att man asfalterat långa sträckor och sanerat en hel del
distrikt. Men ack vad det återstår många och långa sträckor och
ett oändligt antal hus att renovera eller ersätta med nya.
Efterblivenheten härvidlag beror väl delvis på att man haft andra och viktigare
saker att tänka på men också därpå att ägarna till husen, vilka ofta
lara vara något slags kooperativa föreningar, icke äro villiga att offra
de nödvändiga slantarna. Regeringsbyggnader o. d. föreföllo däremot
väl underhållna i den mån man kom dem nära. Även härvidlag
kom den ängsliga bevakningen nämligen till synes. En utlänning har
ju svårt att förstå vad det kan vara för brott att t. ex. fotografera
Röda torget, som förekommer på ett otal fotografier och vykort i
öppna handeln. Möjligen existerar något slags
fotograferingsmonopol, men brytande mot det kunde rimligen sonas på ett enklare sätt än
genom polisanhållande, vilket då och då lär förekomma och förresten
drabbade en i sällskapet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:38:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1935/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free