Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 juli 1935 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 In- och utrikes
plötsligt vid första verkligt kritiska tillfälle springer undan. Även
Amerikas hållning är oklar. Amerika är icke medlem av N. F. men
den hänvändelse, som Abessinien gjort med hänvisning till
Kellogg-pakten har mötts med formuleringsskicklighet.
Skulle då ekonomiska sanktioner mot Italien vara tillräckliga? De
skulle i varje fall innebära ett mycket besvärligt hinder för
krigföring, men möjligt är ju att Mussolini skulle kunna använda en
dylik "inblandning" till favör för hävdande av sin egen ställning
inom landet. Göres ingenting, kan man näppeligen undgå den
bestämda uppfattningen att N. F. betyder ungefär lika litet, som dess
häcklare sällan försumma att framhålla. Den internationella
rättsordningen är utsatt för sitt hårdaste prov hitintills, även om Italien
med en viss rätt kan hänvisa till det lama uppträdandet inför Japans
aggressiva hållning mot Kina, där den enda ursäkten var, att
avstånden voro så stora och svårigheterna inom varje land för sig så
överväldigande. Saken ligger något annat till nu och i fråga om en makt,
som åtminstone geografiskt räknas till Europa.
OM ENGLAND ÄR DET LAND, som visar störst villighet att
göra åtminstone ett allvarligt försök att säkra freden, beror detta
på främst två ting. Landet har fått en ny och mera handlingskraftig
utrikespolitisk ledning, sedan Hoare efterträtt Simon som
utrikesminister, och f. ö. är säkert Baldwin långt mera en realiteternas man
än MacDonald. Men dessutom har den s. k. fredsomröstningen i
England givit ett utomordentligt klart utslag, vilket icke kan
misstydas. Engelsmännen, d. v. s. de som så önskade, hade att svara ja
eller nej på sex frågor: 1) Bör England förbli medlem av N. F.?
2) Önskar Ni allmän rustningsbegränsning efter internationell
överenskommelse? 3) Önskar Ni allmän nedrustning efter internationell
överenskommelse? 4) Bör tillverkning och försäljning av vapen för
enskild profit förbjudas genom internationell överenskommelse?
5) Om en stat vill anfalla en annan, böra då andra nationer sluta
sig samman och söka hindra det genom a) ekonomiska och andra
icke-militära åtgärder, b) om nödvändigt med militära medel?
11,5 milj. röster avgåvos, vilket är mer än hälften mot vid sista
valet. På den första frågan svarade 11 milj. ja, på den andra och
fjärde svarade 10,5 milj. ja, på den tredje 9,5 milj. ja, på den femte
10 milj. ja och på den sista, 5 b, över 6,5 milj. ja och blott knappa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
