Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 juli 1935 - Sigfrid Hansson: Lagstiftning om arbetsavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagstiftning om arbetsavtal
331
åligger det principiellt den, som utfört arbetet, att visa att han är berättigad
till ersättning därför. Är arbetsförhållandet av viss varaktighet torde
emellertid i allmänhet presumtionen vara för att arbetet skall ersättas."
En av de första frågor, som anmält sig har gällt lagens
tillämpningsområde. Bör en eventuell Iag om arbetsavtal bli allmängiltig
eller bör den endast äga tillämpning på vissa arbetsområden eller i
fråga om vissa arbetstagarkategorier ?
Såväl 1901 års kommitté förslag som propositionerna vid 1910 och
1911 års riksdagar avsågo huvudsakligen arbetare i vanlig
bemärkelse. Förutsättningarna voro helt annorlunda, då regeringen lät
igångsätta den utredning, som utmynnat i det nu föreliggande
betänkandet. Det är visserligen sant att upphävandet av den gamla
legostadgan 1926 aktualiserade frågan om en ny
arbetsavtalslagstiftning för jordbruks- och hemanställda, men någon opinion att tala
om till förmån för en sådan lagstiftning förmärktes inte, åtminstone
inte bland de arbetstagarkategorier, som skulle beröras av densamma.
Kravet på arbetsavtalslagstiftning framfördes däremot med så
mycket större iver av de s. k. anställda, för vilka Dacokommittén var
det förnämsta språkröret. Men detta krav gick ingalunda ut på att
lagstiftningen skulle omfatta hela arbetsmarknaden. Man önskade
en speciallag för de s. k. anställda, och man använde med förkärlek
uttrycket tjänstemannalag — ett uttryck som förresten de anställdas
pressorgan använda även med tanke på det nu föreliggande förslaget,
trots att detta icke avser en sådan begränsning, som man på det hållet
tänkt sig.
Kravet på en till de s. k. anställdas tjänste- eller arbetsavtal
begränsad lagstiftning hade vunnit Socialstyrelsens stod. I ett
yttrande över en vid 1931 års riksdag väckt motion framhöll
Socialstyrelsen att en tillfredsställande gemensam reglering av arbetsavtalet
för kroppsarbetare och s. k. anställda knappast torde låta sig göra.
Nämnda två arbetarkategoriers villkor och intressen vore nämligen
mycket olikartade. leke heller syntes det med hänsyn till de
anställdas betydligt längre gående krav vara lämpligt att göra de båda
ar-betstagarkategoriernas avtal till föremål för skilda bestämmelser i
samma Iag. Möjligen skulle det — menade Socialstyrelsen — vara
ändamålsenligt att meddela några mer allmängiltiga bestämmelser
rörande arbetsavtalet i en allmän grundläggande Iag och upptaga
de därutöver för olika verksamhetsområden erforderliga
bestämmelserna i kompletterande special för fattningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
