Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 juli 1935 - Sigfrid Hansson: Lagstiftning om arbetsavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagstiftning om arbetsavtal
333
i den mån kollektivavtalen med avseende på rättsregler och sociala
förmåner icke befinna sig i nivå med lagstiftningen komma de
kollektivavtalsberörda arbetstagarna i en sämre ställning än de, för vilka
arbetsavtalslagen skall utan inskränkningar gälla. De
arbetargrupper, som ha sina anställnings- och arbetsvillkor reglerade genom
kollektivavtal, torde emellertid sätta så stort värde på att
kollektivavtalen äga vitsord före arbetsavtalen, att de utan större saknad
avstå från de förmåner, som lagen skulle giva dem om
undantagsbestämmelsen i 2 § slopades. Det kommer ju förresten att stå dessa
arbetstagargrupper fritt att med hjälp av sina organisationer
försöka få det ordnat så, att de i arbetsavtalslagen intagna, ur
arbetstagarnas synpunkt fördelaktiga bestämmelserna införas i
kollektivavtalen, i den mån dessa avtal sakna motsvarigheter till dem. Samma
möjlighet står givetvis de arbetsgivare till buds, vilka äro parter i
kollektivavtal men önska tillgodogöra sig de av lagens bestämmelser,
som framstå såsom särskilt värdefulla för arbetsgivarnas
vidkommande.
I det föregående har nämnts, att lagförslaget innehåller vissa
tvingande bestämmelser, vilka icke få genom avtal upphävas eller
begränsas till arbetstagarens nackdel. Principiellt är emellertid den
föreslagna lagen av dispositiv natur, vilket innebär att dess
bestämmelser skola äga tillämpning allenast såvitt ej annat följer av avtal
eller sedvänja. I betänkandet framhålles särskilt den betydelse, som
bör tillmätas rådande sedvänja. Inom många områden torde enligt
denna gällande förmåner överstiga de i lagen bestämda. I så fall
skall — heter det i betänkandet — sedvänjan givetvis även efter
lagens tillkomst äga företräde. Till ledning för parterna har i 2 §
en så lydande bestämmelse upptagits: "Såsom sedvänja gälle vad
med hänsyn till anställningens art och varaktighet, anställningsorten,
arbetstagares ålder och andra sådana omständigheter är brukligt inom
arbetstagarens yrke."
Vad angår lagförslagets materiella innehåll har huvudvikten lagts
vid en reglering av uppsägningsrätten, semesterrätten och rätten till
lön under sjukdom. Sådana för arbetsavtalet vitala spörsmål som
lönens och arbetstidens fastställande ete. ha däremot icke upptagits
till behandling i detta sammanhang. Det har ej heller från något
håll krävts, att en eventuell arbetsavtalslagstiftning skulle avse en
reglering av arbetsvillkoren i allmänhet. En sådan reglering skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
