Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 juli 1935 - Sigfrid Hansson: Lagstiftning om arbetsavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
Sigfrid Hansson
ju innebära att ett ingrepp gjordes i förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare som i varje fall icke vore förenligt med den
allmänna uppfattningen om avtalsfriheten. Redan de ingrepp i
avtalsfriheten, som åsyftas med det nu föreliggande förslaget, torde
vara ägnade att väcka betänkligheter både inom arbetsgivar- och
ar-betstagarvärlden. Till stod för dem kunna emellertid många och
tungt vägande skäl anföras. De innebära ett naturligt och
välmotiverat utbyggande av vår sociallagstiftning.
Nu föreliggande förslag utgör i detta hänseende ett stort och
betydelsefullt framsteg, särskilt i jämförelse med de tidigare
lagförslagen, som allt för mycket buro prägeln av den gamla patriarkaliska
herre-i-husuppfattningen.
Kommittén har varit angelägen om att så vitt möjligt anknyta sitt
förslag till den praxis, som utbildats inom olika arbetsområden.
Resultatet av en av Socialstyrelsen verkställd utredning rörande s. k.
anställdas anställnings- och arbetsvillkor har därvid varit vägledande.
Detta utredningsresultat redovisas i kommittebetänkandet, där det
även finns kortfattade redogörelser för utländsk rätt på
ifrågavarande område.
När det gällt att närmare utforma förslagets huvudbestämmelser
har kommitténs majoritet ansett det vara lämpligt att försöka
åstadkomma en kategoriklyvning. Såväl i fråga om uppsägningstiden som
beträffande semester och sjukavlöning ha arbetstagarna sålunda
uppdelats i tre grupper "efter arten av den befattning, som vederbörande
arbetstagare innehar och det arbete han har att utföra".
Så här ter sig denna kategoriklyvning:
"Till första gruppen hänföres enligt förslaget arbetstagare, som har till
uteslutande uppgift att handhava ledningen av ett företag eller del därav.
Därmed förstås arbetstagare, som självständigt eller relativt självständigt utövar
ledningen av ett företag eller en ekonomiskt eller organisatoriskt avskild del
av ett företag. Förutom den överordnade ledningen höra vissa
avdelningschefer hit. Vidare arbetstagare, som ej stå i något överordnat förhållande till
andra arbetstagare men hava att relativt självständigt handlägga vissa mera
betydelsefulla ärenden. Att märka är, att en arbetstagare för att höra till
denna kategori måste hava till uteslutande uppgift att utföra arbete av
nyssnämnda beskaffenhet. En föreståndare för en butiksfilial, som står under
ständig tillsyn och ledning från huvudaffären, hör sålunda ej hit.
Till denna grupp hör vidare innehavare av sådan befattning, som kräver
särskilda kvalifikationer och högre genom studier eller erfarenhet förvärvad
utbildning. Härunder falla en hel del arbetstagare med olika ställning inom ett
företag. Det gemensamma för dem alla är emellertid, att deras uppgifter skola vara
särskilt kvalificerade och att de för detta ändamål skola hava förvärvat en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
