Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1935 - Händelser och spörsmål - Amerikas förmåga att konsumera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
415
En sammanställning med inkomsttagarna fördelade på ett par större
grupper kan förtjäna återges i sina huvuddrag:
Inkomst Antal o/o
Rika .................................... Minst 25,000 226,000 0.6
Välbärgade ........................ 10,000—25,000 712,000 1.8
Komfortabla förhållanden ... 5,000—10,000 2,257,000 5.9
Moderata » ... 3,000— 5,000 5,572,000 13.7
Minimikomfort ..................... 1,500— 3,000 13,542,000 35.7
Fattigdom ........................... Under 1,500 14,153,000 40.6
De rika och välbärgade utgöra 2.4 o/0 av samtliga, men de ge ut 6 <y0
av utgifterna för föda, 19 o/0 av utgifterna för bostad, 16 o/0 av
utgifterna för kläder o. dyl., 33 o/0 av övriga utgifter. De fattiga å andra
sidan, som utgöra nära 41 o/0 av samtliga, ge ut 27 o/0 av utgifterna för
födan, 17 o/0 för bostäder och kläder samt blott 11 <y0 av övriga
utgifter.
Det som inte konsumeras sparas. Det är naturligt, art de större
inkomsttagarna kunna spara de största beloppen. En sammanställning
visar, att 2.3 <y0 d. v. s. de med inkomst över 10,000 d. sparade 2/3 av
hela det individuella sparandet. 60,000 familjer (med årsinkomst över
50,000 d. sparade lika mycket som 25 miljoner familjer eller 91 °/o av
samtliga med inkomst om högst 5,000 d. Gör man åter indelningen i
tio lika stora grupper, får man, att den tiondel, som hade över 4,600 d.
om året sparade 86 o/0 av det hela. Nästa grupp, den mellan 3,100 och
4,600 d., sparaide 12 o/0 av det hela. De andra åtta grupperna, 80 o/o
av samtliga alltså, svarade för de återstående 2 o/0.
Inkomsten pr capita hade stigit med 38 o/0 sedan år 1900. Det bör
ha medfört ökad sparform äga. Men dessutom har ojämnheten i
inkomstfördelningen blivit större. Antalet inkomsttagare över 5,000 resp. 8,000
d. åren 1910 och 1929 hade proportionsvis mer än tredubblats. (8,000
d. år 1929 räknas motsvara ungefär 5,000 d. år 1910 med hänsyn till
prisförändringarna.) Eftersom sparandet mest sker inom de högre
inkomstgrupperna, bör det totak sparandet ha växt kraftigare än totala
inkomsten.
Med utgångspunkt från dessa siffror söker utredningen sedan visa,
vad som skulle kunna konsumeras. En inkomst om 2,500 d. om året var
1929 (ganska blygsam och är så fortfarande trots prisfallet sedan dess.
Men om de över 19 miljoner familjer, som hade mindre än 2,500 d.
kunde få denna summa, borde konsumtionen av föda stiga med 20 o/0>
av bostäder med 21 o/0, av kläder o. dyl. med 22 o/0 ,0ch övrig konsumtion
med 23 o/0. Eller om alla familjer med mindre än 10,000 d. om året
finge 1,000 d. mer, skulle konsumtionen stiga med 27 miljarder eller
40 o/0. Produktionsförmågan medgav enligt den förut refererade
utredningen blott en ökning med 19 °/o. Den skulle alltså ha varit otillräcklig!
för medgivande av denna konsumtionsökning.
Det har tidigare inom jordbruksdepartementet gjorts en undersökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
