Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 29 sept. 1935 - Sigfrid Hansson: Lagstiftning om arbetsavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagstiftning om arbetsavtal
491
emellertid särskild uppmärksamhet. Det gäller det fall, då avbrott
sker i arbetet pä grund av strejk eller lockout. I 1911 års förslag till
Iag om arbetsavtal fanns en bestämmelse, enligt vilken arbetsgivaren
skulle äga häva avtalet, om arbetstagaren i strid mot Iag eller avtal
deltog i arbetsinställelse. I det nu föreliggande förslaget har ett
sådant stadgande ej ansetts erforderligt.
"Ett deltagande i arbetsinställelse — utan att avtalsförhållandet
dessförinnan upplöses — måste i och för sig", säger kommittén, "anses innefatta ett
sådant åsidosättande av den åtagna arbetsskyldigheten, som–––-— medför
hävningsrätt, naturligtvis under förutsättnnig, att icke den andra parten givit
berättigad anledning till vidtagande av arbetsinställelsen, t. ex. genom
underlåtenhet att fullgöra sina skyldigheter eller dylikt. I kollektivavtalen
förutsattes emellertid i regel, att arbetsinställelser, som icke äro förbjudna enligt
lagen om kollektivavtal, skola vara tillåtna i viss utsträckning, framför allt
då arbetsinställelse för att bispringa annan i fall, då denne själv äger
vidtaga stridsåtgärd. Deltagandet i en sådan arbetsinställelse innebär enligt
rådande rättsuppfattning icke en kränkning av det individuella arbetsavtalet
och medför sålunda ej hävningsrätt."
Kommittén svävar här på målet, och detta har givit mig och en
av kommitténs övriga ledamöter, ombudsman V. von Zeipel,
anledning att avlåta en reservation, vari yrkas, att i lagen skall
uttryckligen stadgas att deltagande i lockout eller strejk eller annan därmed
jämförlig stridsåtgärd icke innebär uppsägning av arbetsavtal och
ej heller utgör avtalsbrott, såvitt åtgärden icke vidtages i strid mot
Iag, kollektivavtal eller i laga ordning avkunnad skiljedom.
Motiveringen till detta yrkande har följande lydelse:
"I en Iag, som avser att reglera det enskilda arbetsavtalet, synes det vara
nödvändigt att klargöra de rättsliga konsekvenserna för detta avtal av
kollektiva stridsåtgärder av olika slag. Två omständigheter kunna måhända i fråga
om det nu utarbetade lagförslaget anses vederlägga denna uppfattning. Den
ena är den, att lagen endast skall äga subsidiär tillämpning på genom
kollektivavtal normerade arbetsavtal. Den andra är den, att sedvänja skall’ gälla,
där den icke strider mot lagens tvingande bestämmelser. Dessa
omständigheter torde dock icke utgöra tillräcklig anledning att lämna kollektiv
stridsåtgärds inverkan på arbetsavtalets bestånd helt utanför denna lagstiftning.
Dels förhåller det sig nämligen så, att sådan stridsåtgärd kan vara nödvändig
exempelvis i syfte att framtvinga kollektivavtal. Dels förekommer icke någon
sedvänja i berörda avseende inom mycket stora arbetsområden, där
arbetsavtalen genom denna Iag skulle komma att regleras.
Då den nu föreslagna lagstiftningens uppgift måste anses vara att bringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
