Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 29 sept. 1935 - Gustaf Alegård: Italiens befolkningsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIENS
BEFOLKNINGS-PROBLEM
Av GUSTAF ÅLEGÅRD.
Att orsaken till konflikten mellan Italien och Abessinien är Italiens
överbefolkning har Mussolini städse understrukit. Trots denna
landets överbefolkning strävar fascismen dock med allt kraft efter att
ytterligare stegra folkökningen, vilket förefaller oss absurt, men som
är ett led i partiets försök att öka landets makt och styrka utåt.
"Föröken eder och uppfyllen jorden" — detta bibelspråk torde
vara Mussolinis motto alltsedan fascismen på allvar kom till makten.
I otaliga högtidliga uttalanden, i lagstiftningen och i pressen har
denna tes kommit till uttryck. Redan efter några år, när
befolkningssiffran för 1925 kungjordes, jublade pressen, och tidningen
Impero konstaterade att "denna lysande fruktsamhet är det
praktiska beviset på att fascismen kom i rätta stunden", och att "var och
en inom och utom Italien bör veta, att vi äro fullt medvetna om
den utomordentliga historiska betydelsen av denna häpnadsväckande
tillväxt". Mussolinis eget organ, Popolo dTtalia, framhöll, att när
befolkningssiffran nått 50 milj., komme Italien att ingå i samma
kritiska stadium som en kemisk lösning, när denna blir övermättad.
Förr eller senare komma territoriella förändringar att bli
oundvikliga. "Versaillesfreden kan varken hejda solens gång såsom Josua
eller utgöra historiens slutpunkt såsom domedagen." — Fastän de
statistiska siffror, som fascistpressen lade till grund för sina
triumferande artiklar, visade sig vara felaktiga och alldeles för höga,
kan man i alla fall icke taga fel ifråga om mentaliteten hos det
härskande partiet. Italiens befolkning uppgår visserligen f. n. icke
till mera än cirka 42,5 milj., men icke desto mindre tycks II Popolo
dTtalia bli sannspådd.
Den 1 jan. 1927 införde Mussolini ungkarlsskatt, d. v. s. varje
ogift manlig individ, som fyllt 25 år, hade att betala en extra
pålaga tills han ingick äktenskap eller fyllde 60 år. Grundmotivet
var givetvis att söka öka äktenskapligheten, men vid sidan härom,
som en biprodukt skulle man kanske kunna säga, torde vissa
statsfinansiella skäl även ha spelat en roli.
Kristi himmelsfärdsdag 1927 höll II Duce i deputeradekammaren
ett stort tal, vari han — enligt pressreferat — bl. a. yttrade:
"Jag vill åstadkomma befolkningsökning. Det skulle inte förvåna mig, om
en och annan frågar sig: men behövs detta? Vi äro ju redan för många
och bo trångt. Kommen ihåg att samma invändningar gjordes 1815, då
Italiens befolkning uppgick till 15 milj. Och ingen vill väl förneka, att våra
dagars 40 milj. leva bättre än dåtidens 15 milj.? Vi måste helt enkelt för
att kunna bestå och göra oss gällande föröka oss. Vad är 40 milj. italienare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
