Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 29 sept. 1935 - Händelser och spörsmål - Diktaturernas finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 509
tecknar ökningen av kortfristig och mellanfristig upplåning i
»Adolf-Hitler-staten» (ja, det stackars Tyskland kallas verkligen så).. Men det
finns ett men. »Därtill komma de summor, vilka hittills använts eller
användas för uppbyggande av det tyska försvaret». Det är just det. Det är
precis på den punkten, som utlandet är synnerligen skeptiskt. Hur mycket
har Tyskland eller »Adolf-Hitler-staten» använt på rustningar och hur
ha beloppen anskaffats? Därom vet man jämmerligt lite, men att det inte
varit småsummor kan man lugnt utgå ifrån.
Upplåningen har endast till mindre del skett i form av obligationslån
eller mot s kattkam marväxlar. Dessa lara nog ganska ordentligt redovisas.
De stora beloppen antagas allmänt ha anskaffats genom de nämnda
arbets-växlarna och var gränsen f. ö. går mellan arbetsanskaffning och rustning
är inte gott att säga. Somliga mena, att det i Tyskland är precis samma
sak, d. v. s. art arbete beredes så gott som uteslutande genom
upprustning, Åtskilligt talar för art denna mening icke är oriktig.
Dessa arbetsväxlar ha karaktär av vanliga växlar. Staten eller någon
bulvan ställer ut dem och entreprenören drar dem i någon bank. Det
uppges med bestämdhet och enstämmigt, att de använda bulvanerna ofta äro
organisationer, som ingen mänska kan misstänka ha med
kapitalanskaffning att göra, allra minst för rustningsändamål. I varje fall undgår
staten därigenom iatt direkt synas och behöver icke redovisa beloppen som’
skuld. Men var komma pengarna ifrån? Om växlarna passera riksbanken
eller inte synes icke lätt art avgöra. Möjligen gå de direkt till t. ex.
sparbanker och kassor. Dit flyta också de summor, som utbetalas,
(insättningarna ha nämligen starkt ökats, vilket är naturligt, då det enskilda
näringslivet föga efterfrågar kapital) och banken eller kassan är i stånd att
belåna flera växlar.
Just detta, att finansieringen försiggår med hjälp av växlar, antages
emellertid ha medfört att kontroll i viss mån är möjlig utifrån. Växlar
stämpelbeläggas nämligen, och stiger stämpelbeloppet, vilket redovisas
i finansstatistiken, borde man på ett ungefär kunna räkna ut även ökningen
i växelbeloppet. Eftersom privata växlar föga komma till användning,
är det sannolikt, att ökningen representerar ökning av statsskulden. I
emigranttidskriften Das neue Tage-Buch har en dylik beräkning gjorts»
Resultatet av denna beräkning blir, att växelstocken mellan februari
1933 och maj 1935, d. v. s. från »Adolf-Hitler-statens» tillkomst ökats
från omkring 8.5 till 26.8 jmiljarder, d. v. s. med över 18 miljarder.
Det är ju en något annan siffra än de officiella något varierande, men
så bör ju också upprustningen rimligtvis ha kostat en hel del. Till
liknande siffror om än någon miljard lägre ha andra beräkningar kommit.
Dessa förmodanden föranledde som sagt finansministern art uppträda
med egna siffror. Helt lycklig var han dock knappast i sin framställning,
ty på en rad punkter synes det vara ganska klart, att han använt tricks
för att reducera skuldsumman. Sålunda utgick han ifrån Tysklands totala
skuld 1933, men utlandsskulderna ha gått ned tillfölje deprecieringen
av en rad valutor, medan riksmarken ju åtminstone formellt står kvar
vid guldpariteten. Ingen mänska har bestritt, art därigenom utlandsskul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
