Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Arthur Engberg: Modersmålets ans och vård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
välkommen. Det borde för akademin vara en naturlig angelägenhet att i
lämplig form säga sitt ord, när den finner det allmänna språkbruket
vara inne på betänkliga vägar.
Vad vore det för övrigt som hindrade, att man i detta
föreningsväsendets tidevarv bildade kamratliga klubbar med uppgift att dryfta
spörsmål om språkriktighet o. dyl.? Modersmålet vore förtjänt av
en sådan uppmärksamhet särskilt från ungdomens sida. Texter ur
skönlitterära arbeten eller tidningar kunde lämpligen bli utgångspunkt
och underlag för meningsutbytet. Kring sämre ämnen samlas man
sannerligen till överläggning.
När jag i 1933 års läroverksstadga åt modersmålet inrymde ett
större timantal än tillförne, så var mitt verkliga syfte icke att ge
större utrymme åt litteraturhistorien, men väl åt de två uppgifter,
som jag måste betrakta som modersmålsundervisningens förnämsta,
nämligen att fördjupa studiet av själva språket och att utveckla
lärjungarnas förmåga att i tal och skrift kläda sina tankar i en
oklanderlig form. Kunskapen om vår litteraturs historia är förvisso
välbehövlig. Men kunskapen om det språk, varpå denna litteratur
skrivits, synes mig ännu nödvändigare. Det torde för övrigt vara
obestridligt, att undervisningen i litteraturhistoria blir av problematiskt
värde i den mån den utgöres av notiser om litterära verk, som
lärjungarna icke läst. Får den däremot ett fast underlag i studiet av
själva litteraturen, ger den en värdefull behållning.
Minneskunskaper om det man själv icke erfarit och upplevat under läsning av
diktarnas egna verk äro endast blodlösa och tomma skuggor. Det
vare mig alltså fjärran att på minsta sätt vilja förringa det
litteraturhistoriska ämnets betydelse. Men det vare mig lika fjärran att vilja
låta litteraturhistorien lägga beslag på de nya modersmålstimmarna.
Jag har velat utan omsvep utsäga detta för att avlägsna alla
missförstånd beträffande reformens syfte. Nerven i
modersmålsundervisningen måste vara att direkt, åskådligt och konkret för lärjungarna
klargöra vårt språks egenart, öppna deras ögon och öron för dess
inre liv, göra dem förtrogna med både dess logik och estetik, både
dess uppbyggnad, rörelselagar och skönhetsvärden, odla och förfina
deras smak, lara dem att skilja mellan äkta och oäkta gods, fånga
deras intresse för språkets historia, skola och utveckla deras sinne
för dess rytm och stil och fullända dem i dess rätta muntliga och
skriftliga bruk. Det gäller alltså att skapa en
modersmålsundervisning, där det grammatiska studiet icke blir utanläsning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
